8 min läsning
Uppdragsavtal och konsultavtal: vad som ska stå i avtalet och vad lagen säger
Ett uppdragsavtal, eller konsultavtal, gäller när ett företag anlitar någon som driver eget företag. Ingen särskild lag styr ett uppdrag mellan företag, så avtalet behöver själv säga vad som ska levereras, när, till vilket pris och vem som äger resultatet. Upphovsrätten stannar hos den som skapat verket om avtalet inte säger att den överlåts. Saknar uppdragstagaren F-skatt ska beställaren normalt dra skatt.
Ett uppdragsavtal kallas också konsultavtal. Det används när ett företag eller en förening anlitar en konsult, frilansare eller underkonsult som driver eget företag. Det är inte en anställning. Bygg- och anläggningsarbeten på en fastighet skrivs i stället som entreprenad.
Vad ska stå i ett uppdragsavtal?
Allt ni annars kan bli oense om: vad som ska göras, när, vad det kostar, vem som äger resultatet och vad som gäller om något går fel. Köplagen gäller köp av varor och inte avtal där arbetet är den övervägande delen (köplagen 1 och 2 §§), så avtalet behöver själv säga vad som gäller.
| Punkt | Vad den reglerar |
|---|---|
| Parter | Företagsnamn, organisationsnummer för bolag och kontaktuppgifter |
| Uppdraget | Vad som ska utföras och vad beställaren ska bidra med |
| Leveranser och fel | Vad som lämnas, när, hur det godkänns och hur fel rättas |
| Ersättning | Fast pris eller timpris, eventuellt ett tak, och moms |
| Fakturering | När fakturan skickas och hur många dagar beställaren har på sig |
| Ändringar | Hur tilläggsarbeten beställs och betalas |
| Rättigheter | Vem som äger texter, bilder, design och kod |
| Sekretess och ansvar | Vad som ska hållas hemligt och om ansvaret har ett tak |
| Avtalstid | När avtalet slutar och hur det kan sägas upp |
Anbud och svar på anbud är bindande (avtalslagen 1 §). Ett villkor som är oskäligt kan ändå jämkas eller lämnas utan avseende (36 §), se guiden om 36 § avtalslagen.
Vad är skillnaden mot en anställning och F-skatt?
En uppdragstagare driver eget företag och bestämmer själv hur arbetet görs. Om det verkligen är ett uppdrag avgör omständigheterna, inte bara vad avtalet kallas. Skatteverket tar särskild hänsyn till vad ni har avtalat, hur beroende uppdragstagaren är av beställaren och hur inordnad hen är i beställarens verksamhet.
Så påverkar skatteformen beställaren, enligt Skatteverket (hämtat 11 oktober 2026):
| Uppdragstagaren har | Beställaren |
|---|---|
| F-skatt | Drar ingen skatt och betalar inga arbetsgivaravgifter |
| FA-skatt med skriftlig hänvisning till F-skatten i uppdraget | Som F-skatt. Utan hänvisningen gäller A-skatten |
| Ingen F-skatt | Gör normalt skatteavdrag med 30 procent, och för en fysisk person betalar beställaren också arbetsgivaravgifter |
Godkännandet för F-skatt måste finnas åtminstone när ni kommer överens om ersättningen eller när den betalas ut. Det kan kontrolleras i Skatteverkets e-tjänst Hämta företagsinformation. Ett aktiebolag eller handelsbolag kan aldrig ha FA-skatt, och den som arbetar som anställd får inte använda sitt godkännande för F-skatt.
Ska personen i stället anställas skriver ni ett anställningsavtal, se guiden om anställningsavtal. Konkurrensförbud skriver Lexbud inte in i uppdragsavtalet. Ett sådant binder bara i den mån det är skäligt (avtalslagen 38 §), och det gör uppdragstagaren mer beroende av beställaren.
Vem äger det som skapas i ett uppdrag?
Den som har skapat det. Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk, till exempel en text, en bild, en design eller ett datorprogram, har upphovsrätten (upphovsrättslagen 1 §). Ska beställaren äga resultatet måste avtalet säga att rätten överlåts.
"Upphovsrätt får, med den begränsning som framgår av 3 §, helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av exemplar omfattar inte överlåtelse av upphovsrätt." Upphovsrättslagen 27 § (lagtexten hos lagen.nu)
- Ändra och överlåta vidare: den som har fått upphovsrätten får inte ändra verket eller överlåta rätten vidare om ni inte har avtalat det (28 §). Skriv in båda.
- Namn och anseende: rätten att bli angiven som upphovsman och att verket inte används kränkande kan bara efterges för en begränsad användning (3 §).
- Skälig ersättning: överlåter upphovsmannen rätten till någon som ska använda den i förvärvsverksamhet har upphovsmannen rätt till skälig ersättning, och villkor som inskränker den rätten är ogiltiga. Det gäller inte datorprogram (27 och 29 §§).
- Bolag som uppdragstagare: upphovsmännen är de personer som skapat resultatet, inte bolaget. Bolaget behöver ha fått rättigheterna av dem för att kunna överlåta dem.
I Lexbuds uppdragsavtal väljer ni om rätten går över till beställaren när allt är betalt, eller om uppdragstagaren behåller den och beställaren får använda resultatet.
Vilka betalningsvillkor och vilken dröjsmålsränta gäller?
De ni avtalar. Räntelagen gäller i den mån ni inte har avtalat något annat (räntelagen 1 §). Har fakturan en förfallodag löper dröjsmålsränta från den dagen, med referensräntan plus åtta procentenheter (3 och 6 §§).
- Utan förfallodag löper räntan från 30 dagar efter att fakturan skickades. Mellan näringsidkare behöver fakturan inte varna för räntan (4 §).
- Referensräntan fastställs av Riksbanken för varje kalenderhalvår (9 §).
- Förseningsersättning på 450 kronor tillkommer när båda är näringsidkare och dröjsmålsränta ska betalas (lagen om ersättning för inkassokostnader 4 a §).
Hur du räknar och kräver det visar guiden om dröjsmålsränta mellan företag.
Behöver uppdragsavtalet en sekretessklausul?
Ja, om ni delar information som ska skyddas. Information skyddas som företagshemlighet bara om innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla den hemlig (lagen om företagshemligheter 2 §), och en sekretessklausul kan vara en sådan åtgärd.
Den som i en affärsförbindelse fått del av en företagshemlighet i förtroende och angriper den uppsåtligen eller av oaktsamhet ska ersätta skadan (6 §). Att avslöja något som skäligen kan misstänkas vara brott med fängelse i straffskalan, eller ett annat missförhållande till skydd för allmänintresset, räknas aldrig som ett obehörigt angrepp (4 §). Behöver ni vite eller en egen sekretesstid, skriv ett separat sekretessavtal.
Får uppdragstagaren begränsa sitt ansvar?
Ja, ni får avtala om ett tak för ansvaret. Men ett villkor som är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll och omständigheterna kan jämkas eller lämnas utan avseende (avtalslagen 36 §).
I Lexbuds uppdragsavtal kan taket vara arvodet för uppdraget eller ett fast belopp, och ingen ersätter den andras indirekta skador, som utebliven vinst. Begränsningen gäller aldrig skador som orsakats med uppsåt eller av grov vårdslöshet, eller brott mot sekretessen. Ni kan också välja att inte ha något tak.
Exempel: logotypen som betalades för sent
Lina har enskild firma med F-skatt. Hon ska ta fram en logotyp åt ett café som drivs som aktiebolag, för 50 000 kr inklusive moms. Avtalet säger 30 dagars betalningstid och att rätten till logotypen går över till caféet när allt är betalt.
- Caféet kontrollerar F-skatten i Hämta företagsinformation och drar därför ingen skatt.
- Lina fakturerar måndagen den 25 januari 2027. Förfallodagen blir onsdagen den 24 februari 2027.
- Caféet betalar onsdagen den 10 mars 2027. Lina har rätt till dröjsmålsränta från den 24 februari till betalningsdagen, med referensräntan plus åtta procentenheter (räntelagen 3 och 6 §§).
- Båda är näringsidkare, så Lina har också rätt till 450 kr i förseningsersättning (4 a §).
- Rätten till logotypen går över först när hela beloppet är betalt, enligt avtalet.
Exemplet är påhittat, men räntan och ersättningen följer lagen.
Så gör du
- Kontrollera att det är ett uppdrag: uppdragstagaren driver eget företag och bestämmer själv över arbetet.
- Kontrollera F-skatten i Skatteverkets e-tjänst innan ni kommer överens om ersättningen.
- Beskriv uppdraget och leveranserna så konkret att det går att se vad som ingår i priset.
- Bestäm pris, betalningstid och vem som ska äga resultatet.
- Ta ställning till sekretess och ett tak för ansvaret.
- Skriv avtalet och signera det. Lexbud skriver uppdragsavtalet efter era svar, och ni signerar båda med BankID.
- Skriv "Godkänd för F-skatt" på varje faktura om uppdragstagaren är godkänd, som Skatteverket anger.
Vanliga frågor
Måste ett uppdragsavtal vara skriftligt?
Nej. Lagen ställer inget formkrav på ett uppdragsavtal, och anbud och svar på anbud är bindande även muntligt (avtalslagen 1 §). Utan skriftligt avtal är det däremot svårt att visa vad ni kom överens om, se guiden om muntliga avtal.
Kan vi signera uppdragsavtalet med BankID?
Ja. Ett uppdragsavtal har inget formkrav i lag, så en signering med BankID gäller lika mycket som en på papper. Läs mer i guiden om att signera avtal med BankID.
Gäller köplagen för ett konsultuppdrag?
Inte när arbetet är den övervägande delen av uppdraget (köplagen 2 §). Ska uppdragstagaren tillverka en vara kan köplagen gälla, men avtalet går före lagen (3 §). Skriv därför in i avtalet hur fel påtalas och rättas.
Kan beställaren vara en privatperson?
Inte i Lexbuds uppdragsavtal. En privatperson som anlitar ett företag för egen del är konsument, och då gäller konsumentlagarna, för arbete på saker och fastigheter konsumenttjänstlagen (1 §). Uppdragsavtalet är skrivet för uppdrag åt företag och föreningar.
Vår bedömning
Det dyraste misstaget i ett uppdragsavtal är att inte skriva något om rättigheterna. Beställaren tror att den äger logotypen eller koden för att den har betalat, men utan en överlåtelse ligger upphovsrätten kvar hos den som skapade den. Skriv in överlåtelsen, och skriv in rätten att ändra och överlåta vidare.
Kontrollera F-skatten innan ni kommer överens om priset, inte när fakturan kommer. Och ett avtal gör ingen till självständig företagare. Är uppdragstagaren helt beroende av er och inordnad i er verksamhet liknar det en anställning, oavsett vad avtalet heter.
Lexbud skriver uppdragsavtalet efter era svar, med en förklaring till varje punkt. Gäller en tvist stora belopp är det klokt att ta hjälp av ett ombud. Mer om avtal finns under avtalsrätt.
Källor
Lagtexten artikeln bygger på
Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 1994:1513
1 § Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 1994:1513
36 § Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal. I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Lag (1994:1513).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 1994:1513
38 § Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Lag (1976:185).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:981
1 § Denna lag gäller köp av lös egendom. Lagen gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom. Lagen gäller inte överlåtelse av tomträtt. Vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk gäller i stället för bestämmelserna i 3, 13, 17--21 samt 30--40 §§ vad som föreskrivs i 4 kap. 11, 12 och 18--19d §§ jordabalken. Om en tomträttsupplåtelse enligt 13 kap. 5 § jordabalken har innefattat överlåtelse av en byggnad, gäller de nämnda bestämmelserna i jordabalken dock inte om något annat följer av 13 kap. 8 § jordabalken.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:981
2 § Lagen gäller beställning av en vara som skall tillverkas utom när beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Lagen gäller inte avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten. Lagen gäller inte avtal som innebär att den som skall leverera en vara även skall utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen av hans förpliktelse.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:981
3 § Lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2013:55
1 § Denna lag är tillämplig på penningfordran inom förmögenhetsrättens område. Den innehåller bestämmelser om betalningsvillkor i vissa fall samt om ränta. Lagen gäller i den mån inte annat är avtalat, utfäst eller särskilt föreskrivet. I lagen finns dock bestämmelser om avtalsvillkor som är utan verkan och om betalningsvillkor som är utan verkan eller som har verkan endast om borgenären uttryckligen har godkänt villkoret. Lag (2013:55).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2013:55
3 § Försittes betalningstiden för fordran vars förfallodag är bestämd i förväg, utgår ränta på fordringen från förfallodagen. På fordran som grundar sig på sysslomans eller annans skyldighet att redovisa för medel som han mottagit av huvudmannen eller tredje man utgår ränta från dagen för redovisningen eller, om denna ej avges i rätt tid, från den dag redovisning bort ske.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2013:55
4 § I annat fall än som avses i 3 § skall ränta betalas på förfallen fordran, för vilken betalningstiden försittes, från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit honom till handa. I fordringsförhållanden mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet skall ränta betalas enligt första stycket utan att det när kravet framställs behöver anges att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Detsamma gäller när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ på betalning för varor eller tjänster. Avser fordringen skadestånd eller annan liknande ersättning som inte kan fastställas utan särskild utredning, skall ränta betalas på förfallet belopp från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på ersättning och lagt fram utredning som med hänsyn till omständigheterna skäligen kan begäras av honom. Gäldenären är dock inte skyldig att betala ränta för tiden innan kravet och utredningen har kommit honom till handa. Oavsett vad som föreskrivs i första, andra och tredje styckena skall ränta betalas på förfallen fordran senast från dagen för delgivning av ansökan om betalningsföreläggande eller av stämning i mål om utgivande av betalning. Trots bestämmelserna i tredje och fjärde styckena skall ränta betalas på en fordran, som avser skadestånd med anledning av ett uppsåtligt brott och inte skall utges som livränta, från den dag då skadan uppkom. Lag (2002:352).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2013:55
6 § I fall som avses i 3 eller 4 § beräknas ränta för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § med ett tillägg av åtta procentenheter. Om det vid bestämmande av skadestånd med anledning av personskada ska avräknas förmåner som en skadelidande har rätt till enligt 5 kap. 3 § 1 skadeståndslagen (1972:207), utgör dock tillägget till referensräntan endast två procentenheter för tiden till dess förmånerna har fastställts slutligt. Ett avtalsvillkor som innebär att räntan ska beräknas enligt en lägre räntefot än vad som följer av första stycket första meningen är utan verkan mot borgenären i ett förhållande mellan en näringsidkare och en myndighet eller ett annat offentligt organ, när näringsidkaren i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning. Lag (2013:55).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2013:55
9 § Referensräntan enligt denna lag fastställs för varje kalenderhalvår genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall motsvara den ränta som Riksbanken tillämpade vid den huvudsakliga refinansieringstransaktion som genomfördes närmast före det kalenderhalvår under vilket räntan skall gälla, avrundad till närmast högre halva procentenhet. Lag (2002:352).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2013:56
4 a § Om en borgenär i ett förhållande mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet har rätt till dröjsmålsränta till följd av att en fordran på betalning för en vara eller tjänst inte har betalats i tid, har borgenären också rätt till en förseningsersättning. Detsamma gäller i ett förhållande mellan en näringsidkare och en myndighet eller ett annat offentligt organ, när näringsidkaren i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning. Förseningsersättning ska betalas med fyrahundrafemtio kronor. Lag (2013:56).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:1281
2 § Med företagshemlighet avses i denna lag information 1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet, 2. som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget, 3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och 4. vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren. Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte heller är information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande en företagshemlighet.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:1281
4 § Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter. Som ett obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som 1. skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straffskalan, eller 2. kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:1281
6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos en näringsidkare eller en forskningsinstitution som han eller hon i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren eller forskningsinstitutionen, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1120
1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är 1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, 2. datorprogram, 3. musikaliskt eller sceniskt verk, 4. filmverk, 5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, 6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller 7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art. Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1120
3 § Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen. Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1120
27 § Upphovsrätt får, med den begränsning som framgår av 3 §, helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av exemplar omfattar inte överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om beställd porträttbild får upphovsmannen dock inte utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren eller, efter dennes död, av hans eller hennes efterlevande make och arvingar. I 29-29 e §§ finns bestämmelser om upphovsmannens rätt till ersättning och information och om upphovsmannens rätt att häva ett avtal. Bestämmelserna tillämpas inte på överlåtelse av upphovsrätt till datorprogram. Avtalsvillkor som inskränker upphovsmannens rätt enligt 29, 29 a eller 29 b § är ogiltiga. Detsamma gäller avtalsvillkor som inskränker upphovsmannens rätt att begära alternativ tvistlösning i en tvist om rätt till ersättning enligt 29 § andra stycket eller om rätt till information enligt 29 a eller 29 b §. I 30-32 och 36-39 §§ finns bestämmelser om överlåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden. De tillämpas i den utsträckning det inte har avtalats om något annat. Lag (2022:1712).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1120
28 § Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1120
29 § När en upphovsman i avtal överlåter sin upphovsrätt till någon som avser att utnyttja rätten i förvärvsverksamhet, har upphovsmannen rätt till skälig ersättning. Om den avtalade ersättningen för en överlåtelse enligt första stycket senare visar sig vara oproportionerligt låg i förhållande till förvärvarens intäkter från utnyttjandet av verket, har upphovsmannen rätt till ytterligare skälig ersättning. Lag (2022:1712).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2010:1006
1 § Denna lag gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser 1. arbete på lösa saker, dock ej behandling av levande djur, 2. arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, 3. förvaring av lösa saker, dock ej förvaring av levande djur. I 51-61 §§ finns särskilda bestämmelser om tjänster som avser uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus (småhusentreprenader). Om det i ett avtal om en sådan tjänst ingår uppförande eller tillbyggnad av en komplementbyggnad, anses också den tjänsten som en småhusentreprenad. I den mån annat inte framgår av 51-61 §§ är lagens allmänna bestämmelser tillämpliga även på småhusentreprenader. Lag (2004:554).Läs hela lagen
Läs också
Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.