Självrisk i försäkringen: hur den räknas och när du slipper den

Självrisken avgör hur mycket du själv får betala när något händer, och för mindre skador avgör den om det alls lönar sig att anmäla. Ingen lag bestämmer hur stor den ska vara. Det gör försäkringsavtalet: ditt försäkringsbrev och bolagets villkor. Lagen sätter bara ramen att villkor som är sämre för dig än försäkringsavtalslagen inte gäller mot dig (1 kap. 6 §).

Vad är självrisk?

Självrisken är det belopp som dras från ersättningen vid varje skadetillfälle. If beskriver den som den del av skadekostnaden som du själv får betala vid varje skadetillfälle, och skriver att den grundsjälvrisk du har valt framgår av försäkringsbrevet (hemförsäkringen december 2025, sidan 14). En högre självrisk ger oftast en lägre premie, och tvärtom.

Vilka olika självrisker finns?

Utöver grundsjälvrisken använder bolagen flera andra slags självrisk för vissa skador. Villkoren anger var de gäller, oftast i ett eget avsnitt om självrisk och under varje moment.

Särskild självrisk är vanlig vid läckage. Hos If är den 4 000 kr vid läckage i en försäkrad bostadsrätt, med 6 000 kr extra om våtrummet är äldre än 20 år (hemförsäkringen december 2025, sidan 25). Mer om det i guiden om vattenskada.

Hur dras självrisken?

Självrisken dras från skadebeloppet, alltså från det belopp bolaget har räknat fram. Ordningen spelar roll när det också görs åldersavdrag eller nedsättning. Länsförsäkringar skriver att självrisken dras efter åldersavdraget och före nedsättningen (januari 2025, sidan 6). Därför slår självrisken hårdast mot gamla saker, som redan har förlorat mycket av sitt värde.

Inträffar flera skador vid samma tillfälle, till exempel både på dina saker och på bostadsrätten, drar If och Folksam bara en självrisk, den högsta, från det sammanlagda beloppet (If sidan 14, Folksam januari 2026, sidan 6). Hur åldersavdraget räknas går vi igenom i guiden om åldersavdrag.

När slipper du självrisk?

Vissa delar av hemförsäkringen gäller helt utan självrisk, och några bolag sänker den om du har skyddat dig. Så står det i villkoren Lexbud har läst:

• If: ingen självrisk för id-stöld, överfallsskydd och utökat reseskydd. Är du med i en aktiv grannsamverkan sänks självrisken med upp till 1 500 kr vid inbrott (december 2025, sidan 14).
• Folksam: ingen självrisk för delar av reseskyddet och för överfallsskyddet, och inte heller vid inbrott om du har ett aktiverat larm kopplat till godkänd larmcentral (januari 2026, sidan 6). Med nivån Stor sänks självrisken till 900 kr för egendoms-, rese- och ansvarsskador (sidan 25).
• Länsförsäkringar: ingen självrisk för krisförsäkring, id-stöld, omställningsstöd, resestartskydd och reseavbrott (januari 2025, sidan 6).

Kan du få tillbaka självrisken av den som orsakade skadan?

Ja, om den personen har orsakat skadan uppsåtligen eller av vårdslöshet. Den som vållar en sakskada ska ersätta den (skadeståndslagen 2 kap. 1 §). Det du har fått från försäkringen kan bolaget i sin tur kräva tillbaka:

"Försäkringsbolaget inträder i den försäkrades rätt till skadestånd med anledning av skadan, i den mån denna omfattas av försäkringen och har ersatts av bolaget." Försäkringsavtalslagen, 7 kap. 9 § (lagtexten hos lagen.nu)

Det som bolaget inte har ersatt, alltså din självrisk och ofta åldersavdraget, är ditt eget krav mot den som orsakade skadan. Har den personen en ansvarsförsäkring kan den betala. Mer i guiden om ansvarsförsäkring.

Exempel: mobilen vid inbrottet

Malin har hemförsäkring hos Länsförsäkringar med en grundsjälvrisk på 1 500 kr. När hon är på jobbet tar sig en tjuv in genom en olåst balkongdörr och tar hennes mobil. Mobilen kostar 10 000 kr ny och är ett och ett halvt år gammal.

• Länsförsäkringars tabell ger 50 procent av nypriset för en mobil som är 1 till 2 år (januari 2025, sidan 8). Värdet blir 5 000 kr.
• Självrisken dras efter åldersavdraget: 5 000 minus 1 500 är 3 500 kr.
• Dörren var olåst när hon gått till arbetet. Länsförsäkringar sätter då vanligtvis ned ersättningen med 25 procent (sidan 10), och nedsättningen görs efter självrisken. Malin får 2 625 kr.

Exemplet är påhittat. Självrisken i ditt försäkringsbrev kan vara en annan.

Så gör du

1. Leta upp din grundsjälvrisk i försäkringsbrevet.
2. Läs avsnittet om självrisk i villkoren och se vilka skador som har särskild självrisk eller tilläggssjälvrisk.
3. Räkna innan du anmäler en mindre skada: värde efter åldersavdrag minus självrisk.
4. Kontrollera om du kan slippa eller sänka självrisken, till exempel med larm eller grannsamverkan.
5. Har någon annan orsakat skadan, kräv den personen på självrisken skriftligen och spara bolagets beslut som underlag.
6. Kontrollera att bolaget bara har dragit en självrisk när flera skador hänt vid samma tillfälle.

Vanliga frågor

Lönar det sig att välja en högre självrisk?

Det beror på hur ofta du anmäler skador. En högre självrisk sänker premien men gör att mindre skador inte lönar sig att anmäla. Har du sällan skador och råd att själv stå för några tusen kronor kan en högre självrisk bli billigare över tid.

Varför fick jag mindre än skadebeloppet minus självrisken?

Oftast för att åldersavdraget gjordes före självrisken, eller för att ersättningen sattes ned för att ett aktsamhetskrav inte följts. Be bolaget om en uträkning steg för steg: nypris, åldersavdrag, självrisk och eventuell nedsättning.

Betalar jag självrisk om grannen orsakade skadan?

Ja, till ditt eget bolag. Men har grannen vållat skadan av vårdslöshet kan du kräva grannen på självrisken, och grannens ansvarsförsäkring kan betala. Är skadan ett läckage i en bostadsrätt gäller särskilda regler, se guiden om bostadsrättstillägg.

Vad är självrisken för rättsskydd?

Oftast 20 procent av kostnaderna, med ett lägsta belopp. Hos Folksam är det lägsta beloppet 1 800 kr och hos Ifs villaförsäkring den självrisk du har valt. Mer i guiden om rättsskydd i hemförsäkringen.

Vår bedömning

Självrisken är sällan det som avgör en tvist, men den är ofta det som gör att en ersättning blir lägre än väntat. Två fel att se upp med är att flera självrisker dras för samma händelse, och att en särskild självrisk används på en skada som villkoren inte räknar upp. Be alltid om en uträkning och jämför den med villkoren.

Tycker du att bolaget har dragit fel kan du beskriva skadan hos Lexbud. Vi läser ditt bolags villkor och visar vilka avsnitt som gäller, med sidnummer. Bedömningen är gratis, och vi kan skriva en begäran om omprövning eller en skadeanmälan. Mer finns på sidan om försäkring.