8 min läsning
Avslag på försörjningsstöd: så överklagar du socialtjänstens beslut
Du har rätt till försörjningsstöd om du inte kan försörja dig själv, behovet inte kan tillgodoses på annat sätt och du står till arbetsmarknadens förfogande. Ett avslag ska vara motiverat och tala om hur du överklagar. Överklagandet ställs till förvaltningsrätten men lämnas in till socialnämnden inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Det kostar inget.
Försörjningsstöd är den del av det ekonomiska biståndet som ska täcka din försörjning, det som i vardagligt tal kallas socialbidrag. Reglerna står i socialtjänstlagen (2025:400), som gäller sedan den 1 juli 2025. Hur beslutet ska se ut och hur du överklagar styrs av förvaltningslagen.
Vem har rätt till försörjningsstöd?
Du har rätt till försörjningsstöd om du inte själv kan tillgodose dina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt (12 kap. 1 §). Det är ett sista skyddsnät: egna inkomster, sparade pengar, andra bidrag och ersättningar räknas först.
"En enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt." Socialtjänstlagen 12 kap. 1 § (lagtexten hos lagen.nu)
Kan du arbeta måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. I det ingår att vid behov delta i sfi eller motsvarande utbildning. Finns det godtagbara skäl har du rätt till stödet ändå (12 kap. 3 §). Är skälet sjukdom ska du styrka den med läkarintyg om sjukdomsperioden är längre än sju dagar i följd, och vid särskilda skäl kan nämnden begära intyg även för kortare tid (12 kap. 3 a §).
Får du redan försörjningsstöd kan socialnämnden kräva att du deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Avböjer du eller uteblir utan godtagbart skäl ska fortsatt stöd nekas eller sättas ned, om det inte finns särskilda skäl att avstå från det (12 kap. 5 §).
Hur mycket är försörjningsstödet 2026?
Försörjningsstödet består av två delar. Den ena är riksnormen, som regeringen fastställer för hela landet och som ska täcka livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon. Den andra är skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och a-kassa, som bedöms i varje enskilt fall (12 kap. 7 §).
Riksnormen för 2026 står i socialtjänstförordningen (2025:468) 12 kap. 2 § (förordningen hos lagen.nu):
| Hushåll | Personliga kostnader per månad |
|---|---|
| Ensamstående vuxen | 3 940 kr |
| Sambor (tillsammans) | 7 100 kr |
| Barn 0 år | 2 740 kr |
| Barn 1 till 2 år | 3 060 kr |
| Barn 3 år | 2 720 kr |
| Barn 4 till 6 år | 3 060 kr |
| Barn 7 till 10 år | 3 820 kr |
| Barn 11 till 14 år | 4 390 kr |
| Barn 15 till 18 år | 4 960 kr |
| Barn 19 till 20 år | 5 000 kr |
Till det kommer gemensamma hushållskostnader: 1 280 kr för en person, 1 410 kr för två, 1 790 kr för tre, 2 030 kr för fyra och 2 330 kr för fem personer i hushållet. För barn som får lunch i skolan fem dagar i veckan är beloppen lägre för de yngsta åldrarna.
Socialnämnden ska räkna högre än riksnormen om det finns särskilda skäl i ditt fall, och får räkna lägre om det finns särskilda skäl för det (12 kap. 7 §). Från den 1 januari 2027 får paragrafen en ny lydelse, där riksnormen beräknas utifrån ett referensvärde, men principen med en norm för hela landet står kvar.
Varför får man avslag, och vad ska beslutet innehålla?
De vanligaste skälen till avslag är att socialnämnden anser att behovet kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom inkomster, tillgångar eller en partners inkomst, att du inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande, eller att du inte har lämnat de uppgifter och underlag som nämnden har begärt.
Ett beslut som påverkar din situation ska innehålla en klargörande motivering: vilka regler som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande (förvaltningslagen 32 §). Du ska också få veta hur du överklagar, med krav på form, innehåll och tid (33 §). Innan nämnden beslutar emot dig ska du normalt ha fått ta del av det material beslutet bygger på och fått tillfälle att yttra dig (25 §).
Står det bara "avslag" med en hänvisning till en paragraf har du rätt att begära en riktig motivering. Den behöver du för att kunna bemöta beslutet.
Hur överklagar du avslaget?
Socialnämndens beslut om försörjningsstöd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, alltså förvaltningsrätten (socialtjänstlagen 35 kap. 1 §). Det gäller både avslag på en ansökan och beslut om att neka eller sätta ned fortsatt stöd.
Överklagandet ska vara skriftligt och ställas till förvaltningsrätten, men det lämnas in till socialnämnden, som prövar om det har kommit in i tid och sedan skickar det vidare (förvaltningslagen 43 och 45 §§). Fristen är tre veckor från den dag du fick del av beslutet (44 §). Ett för sent överklagande avvisas, om inte förseningen beror på att nämnden gav fel information om hur man överklagar (45 §).
I överklagandet anger du vilket beslut du överklagar och hur du vill att det ändras (43 §). Förklara varför beslutet är fel med utgångspunkt i motiveringen: vilka inkomster eller tillgångar nämnden har räknat fel på, varför du har godtagbara skäl att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, eller vilka underlag som faktiskt har lämnats in. Bifoga det som styrker uppgifterna.
Nämnden ska själv ändra ett beslut som är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende, om det kan göras snabbt och enkelt (förvaltningslagen 38 §). Har du nya uppgifter, begär det uttryckligen i överklagandet. Går ärendet vidare till kammarrätten krävs prövningstillstånd (socialtjänstlagen 35 kap. 4 §).
Exempel: avslag, överklagande och frist
Lina är ensamstående utan barn och ansöker om försörjningsstöd för oktober 2026. Hon får avslag med motiveringen att hon har 9 000 kr på ett sparkonto. Beslutet får hon del av tisdagen den 22 september 2026.
- Hennes behov enligt riksnormen är 3 940 kr i personliga kostnader och 1 280 kr i gemensamma hushållskostnader, alltså 5 220 kr, plus skälig hyra, el och hemförsäkring (12 kap. 7 §).
- Vill hon överklaga ska överklagandet ha kommit in till socialnämnden senast tisdagen den 13 oktober 2026 (förvaltningslagen 44 §).
- I överklagandet visar hon att sparkontot är tömt sedan hyran för september betalades, och bifogar kontoutdrag. Hon begär samtidigt att nämnden ändrar beslutet själv enligt förvaltningslagen 38 §.
Exemplet är påhittat, men beloppen och fristen följer riksnormen för 2026 och lagen.
Så gör du
- Läs beslutet och skriv upp den dag du fick del av det. Fristen på tre veckor räknas därifrån.
- Saknas en motivering med regler och omständigheter, begär en skriftlig motivering av socialnämnden (förvaltningslagen 32 §).
- Gå igenom varje skäl i beslutet. Ta fram kontoutdrag, intyg från Arbetsförmedlingen, läkarintyg eller andra underlag som visar att nämnden har fel.
- Skriv överklagandet: vilket beslut, hur du vill att det ändras och varför. Bifoga underlagen.
- Lämna in överklagandet till socialnämnden, inte direkt till domstolen, inom tre veckor. Spara en kopia med datum.
- Har du nya uppgifter, begär i samma skrivelse att nämnden ändrar beslutet själv enligt förvaltningslagen 38 §.
- Behöver du pengar under tiden, lämna in en ny ansökan för nästa månad. Överklagandet ersätter inte en ny ansökan.
Vanliga frågor
Måste jag söka jobb för att få försörjningsstöd?
Ja, om du kan arbeta. Då ska du stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket också kan innebära att delta i sfi eller motsvarande utbildning (socialtjänstlagen 12 kap. 3 §). Finns det godtagbara skäl, till exempel sjukdom, har du rätt till stödet ändå. Vid sjukdom längre än sju dagar i följd krävs läkarintyg (12 kap. 3 a §).
Kostar det något att överklaga?
Nej. Att överklaga till förvaltningsrätten kostar inget, och du behöver inget ombud. Du skriver själv, lämnar in överklagandet till socialnämnden och domstolen prövar ärendet.
Vad händer om jag överklagar för sent?
Överklagandet avvisas, alltså prövas inte (förvaltningslagen 45 §). Undantaget är om förseningen beror på att nämnden inte gav en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller om överklagandet kom in till förvaltningsrätten i tid.
Får jag försörjningsstöd medan överklagandet prövas?
Nej, inte automatiskt. Ett avslag gäller tills det ändras. Sök därför på nytt för nästa period, och ange de nya omständigheterna. Ett nytt avslag kan överklagas på samma sätt.
Kan socialnämnden dra in stödet om jag tackar nej till praktik?
Ja. Avböjer du eller uteblir du utan godtagbart skäl från praktik eller aktiviteter som nämnden har anvisat ska fortsatt försörjningsstöd nekas eller sättas ned, om det inte finns särskilda skäl att avstå (12 kap. 5 §). Även det beslutet går att överklaga (35 kap. 1 §).
Vår bedömning
Ett avslag på försörjningsstöd är ofta ett beslut om underlag, inte om rätt. Nämnden har räknat med en tillgång som inte längre finns, eller saknar ett intyg som du har men inte skickade in. Det går att rätta, men bara om du svarar inom tre veckor och med papper i handen.
Vårt råd: begär alltid motiveringen om den är tunn, bemöt varje skäl för sig och bifoga underlag för varje påstående. Begär samtidigt att nämnden ändrar beslutet själv, det går fortare än domstolen. Sök på nytt för nästa månad parallellt, så att du inte står utan pengar medan ärendet prövas. Samma ordning gäller för andra beslut från myndigheter, till exempel ett återkallat körkort eller ett nekat beslut från Försäkringskassan. Vill du veta hur din situation ser ut kan du beskriva den och få en gratis bedömning.
Källor
Lagtexten artikeln bygger på
Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
1 § En enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt. Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom biståndet.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
3 § En enskild som kan arbeta, men som inte kan försörja sig, har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. I detta ingår att vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola. Om det finns godtagbara skäl, har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
3 a § Den som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande enligt 3 § på grund av sjukdom ska styrka detta genom läkarintyg om sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden begära att den enskilde lämnar in läkarintyg även vid en kortare sjukdomsperiod. Socialnämnden får medge undantag från skyldigheten att lämna in läkarintyg om det är uppenbart obehövligt att ett sådant lämnas in. Lag (2026:896).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
5 § [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-01-01] Fortsatt försörjningsstöd ska nekas eller sättas ned om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från 1. praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet som har anvisats enligt 4 §, eller 2. aktiviteter som har anvisats enligt 4 a eller 4 d §. Om det finns särskilda skäl får dock socialnämnden avstå från att neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd. Lag (2026:730).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
7 § [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-01-01] Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, och 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Regeringen anger en norm (riksnorm) för hur skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska beräknas. Riksnormen gäller i hela landet och sätts utifrån officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Socialnämnden ska i ett enskilt fall beräkna dessa kostnader till en högre nivå om det finns särskilda skäl för det. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för det.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
1 § Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om 1. insatser enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 §, 2. nekat eller nedsatt försörjningsstöd enligt 12 kap. 5 §, 3. förbud mot eller begränsning av att ta emot andras barn enligt 18 kap. 11 §, 4. medgivande att ta emot ett barn enligt 22 kap. 2 §, 5. medgivande inför adoption enligt 24 kap. 1 §, 6. återkallelse av medgivande inför adoption enligt 24 kap. 4 §, 7. samtycke till fortsatt adoptionsförfarande enligt 24 kap. 5 §, 8. ansökan om insatser i en annan kommun enligt 29 kap. 7 §, och 9. avgifter eller förbehållsbelopp enligt 32 kap. 5-10 §§.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
4 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1695
2 § Riksnormen för ett hushåll under 2026 utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna beräknade enligt följande tabeller. Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor per månad Ålder Summa personliga Utan lunch fem dagar kostnader per vecka 0 år 2 740 2 560 1-2 år 3 060 2 800 3 år 2 720 2 500 4-6 år 3 060 2 720 7-10 år 3 820 11-14 år 4 390 15-18 år 4 960 19-20 år 5 000 Personliga kostnader vuxna, kronor per månad Hushållstyp Summa personliga kostnader Ensamstående 3 940 Sambo 7 100 Gemensamma hushållskostnader, kronor per månad Antal personer Summa gemensamma i hushållet kostnader 1 1 280 2 1 410 3 1 790 4 2 030 5 2 330 6 2 640 7 2 830 Förordning (2025:1046).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
25 § Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om 1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller 3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
32 § Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas, om 1. beslutet gäller anställning av någon, 2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart, 3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller 4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
33 § En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid. Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning. En skriftlig underrättelse behöver inte innehålla uppgift om en sådan person som avses i 31 §, om det kan befaras att personen utsätts för hot, trakasserier eller annan allvarlig olägenhet. Lag (2025:582).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
38 § En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om 1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och 2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
43 § Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
44 § Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
45 § Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning). Ett överklagande ska dock inte avvisas om 1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller 2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.Läs hela lagen
Läs också
Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.