Krav för svenskt medborgarskap: åtta år, försörjning, svenska och ett skötsamt liv

6 § Ett barn som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslöst förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet. Kravet på permanent uppehållstillstånd i första stycket gäller inte ett barn som har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år och som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3, 3 a, 3 g, 3 h eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) eller med stöd av artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i samma förordning eller motsvarande äldre bestämmelser. Lag (2026:1689).

8 § En utlänning som är född i Sverige och sedan födelsen är statslös förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan om han eller hon 1. har fyllt arton men inte tjugoett år vid anmälningstillfället, 2. har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av 3 d-3 h §§ eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) eller med stöd av artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i samma förordning eller motsvarande äldre bestämmelser, 3. har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år, och 4. inte har dömts för ett brott mot Sveriges säkerhet eller dömts till frihetsberövande påföljd i fem år eller längre. Lag (2026:1689).

11 § En utlänning som har fyllt arton år kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras) om han eller hon 1. har styrkt sin identitet, 2. har permanent uppehållstillstånd i Sverige, 3. har hemvist här i landet sedan åtta år, om inte annat följer av 11 a §, 4. har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt, 5. har förmåga att försörja sig enligt 11 b §, och 6. har visat tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället enligt 13 §. Kravet i första stycket 6 gäller inte den som har fyllt 67 år. Lag (2026:447).

11 a § I stället för vad som anges i 11 § första stycket 3 ska sökanden ha haft hemvist här i landet 1. sedan två år i fråga om den som a) är dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, eller b) tidigare har varit svensk medborgare, 2. sedan fem år i fråga om den som är statslös, eller 3. sedan sju år i fråga om den som a) är att bedöma som flykting enligt artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347, b) är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller c) inte har fyllt tjugoett år vid ansökningstillfället. Första stycket 3 b gäller endast om äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst fem år och sökandens make eller sambo har varit svensk medborgare i minst fem år. Lag (2026:1151)

11 b § Försörjningskravet i 11 § första stycket 5 är uppfyllt om utlänningen 1. har lön eller inkomst av näringsverksamhet, och 2. de senaste tre åren före ansökan inte har mottagit försörjningsstöd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) under en sammanlagd tid som överstiger sex månader. Lön eller inkomst av näringsverksamhet enligt första stycket 1 ska som lägst uppgå till en årsinkomst om tre inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken. Arbetsrelaterad ersättning som lämnas tillfälligt under pågående anställning jämställs med lön. Inkomster från anställning med särskilt anställningsstöd, med stöd för nystartsjobb och i etableringsjobb får inte beaktas. Inte heller inkomster från näringsverksamhet vid stöd till start av näringsverksamhet får beaktas. För att försörjningskravet ska vara uppfyllt får försörjningsförmågan inte bara vara tillfällig. Lag (2026:447).

11 c § Om kraven i 11 § första stycket inte är uppfyllda får, om annat inte följer av andra, tredje eller fjärde stycket, sökanden ändå naturaliseras om det finns särskilda skäl. En sökande som inte kan styrka sin identitet enligt 11 § första stycket 1 får naturaliseras endast om han eller hon sedan minst tio år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. En sökande som inte uppfyller försörjningskravet i 11 § första stycket 5 får naturaliseras endast om 1. han eller hon har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, 2. han eller hon uppfyller kravet i 11 b § första stycket 2 och bedriver studier med godkända studieresultat inom a) en utbildning på heltid vid ett svenskt universitet eller högskola som leder till en examen på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå, eller b) en utbildning på heltid som leder till en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, 3. han eller hon bedriver studier inom gymnasieskolan, eller 4. det inte rimligen kan begäras att sökanden uppfyller försörjningskravet. En sökande som inte har visat kunskaper enligt 11 § första stycket 6 får naturaliseras endast om det, på grund av en funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden, inte rimligen kan begäras att sökanden visar sådana kunskaper. Lag (2026:447).

12 § Ett utländskt barn kan efter ansökan av den eller dem som har vårdnaden om barnet beviljas svenskt medborgarskap om 1. barnets identitet har styrkts, 2. barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige, 3. barnet har hemvist här i landet a) sedan två år om barnet är dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, b) sedan två år om barnet är statslöst och inte har fyllt femton år, c) sedan tre år om barnet inte har fyllt femton år och inte omfattas av a eller b, d) sedan fem år om barnet har fyllt femton år och inte omfattas av a, 4. barnet har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt, om barnet har fyllt femton år, och 5. barnet har visat tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället enligt 13 §, om barnet har fyllt sexton år. Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker till det, om inte barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av sjukdom eller något annat liknande förhållande. Lag (2026:447).

13 § [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-10-01 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer] Tillräckliga kunskaper i svenska visas på de sätt som anges i 13 a §, om inte annat följer av 13 b §. Tillräckliga kunskaper om det svenska samhället visas genom godkänt medborgarskapsprov i samhällskunskap om inte annat följer av 13 c §. Genom medborgarskapsprovet i samhällskunskap ska det prövas om utlänningen har grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Provet ska utformas på svenska på funktionell nivå. Lag (2026:447).

13 a § [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-10-01 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer] [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-10-01 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer] Tillräckliga kunskaper i svenska visas genom 1. godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från a) den avslutande årskursen i grundskolan eller motsvarande utbildning, den avslutande årskursen i anpassade grundskolan eller någon av de två sista årskurserna i specialskolan, b) gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller folkhögskolestudier på gymnasial nivå, c) kommunal vuxenutbildning, eller d) den avslutande årskursen i en skolform som motsvarar grundskolan eller gymnasieskolan inom ett annat nordiskt lands skolväsende, eller 2. godkänt betyg i den högsta kursen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning, eller 3. godkänt resultat på a) ett kunskapsprov som används av universitet och högskolor för att pröva de kunskaper i svenska som krävs för högskolestudier i Sverige, eller b) ett annat kunskapsprov i svenska som med hög grad av säkerhet visar kunskaper i svenska på funktionell nivå. Lag (2026:447).

13 b § Kravet på tillräckliga kunskaper i svenska gäller inte för den som har godkänt betyg i danska eller norska från den avslutande årskursen i en skolform som motsvarar grundskolan eller gymnasieskolan inom ett annat nordiskt lands skolväsende. Lag (2026:447).

13 c § Utöver vad som framgår av 13 § kan tillräckliga kunskaper om det svenska samhället visas genom godkänt betyg i samhällskunskap eller grundläggande samhällsorienterande ämnen från 1. den avslutande årskursen i grundskolan eller anpassade grundskolan eller någon av de två sista årskurserna i specialskolan, 2. gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller folkhögskolestudier på gymnasial nivå, eller 3. kommunal vuxenutbildning. Lag (2026:447).

18 § En medborgare i en avtalsstat förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan, om han eller hon 1. har fyllt arton år, 2. har hemvist här i landet sedan fem år, och 3. under denna tid inte har dömts till frihetsberövande påföljd. När en person förvärvar medborgarskap på sådant sätt tillämpas 10 § i fråga om medborgarens barn. Lag (2026:447).

20 § Det som föreskrivs i denna lag om krav på permanent uppehållstillstånd gäller inte för den som 1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge, eller 2. har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd och a) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller motsvarande äldre bestämmelser, eller b) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av 3 d-3 h §§ utlänningslagen på grund av anknytning till en sådan utlänning som avses i a. Kravet i första stycket 2 på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd gäller inte för den som har hemvist i Sverige sedan tio år. I fråga om medborgare i övriga länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska vid tillämpningen av denna lag uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd. Detsamma gäller för de utlän- ningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7). Lag (2026:1689).

26 § Beslut i ärenden enligt denna lag får överklagas till en migrationsdomstol utom i fall som avses i 27 §. En migrationsdomstols beslut överklagas hos Migrationsöverdomstolen i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. utlänningslagen (2005:716). Bestämmelserna i detta kapitel gäller även i övrigt i tillämpliga delar i mål enligt denna lag. Lag (2024:423).

27 § Beslut i ett säkerhetsärende överklagas till regeringen. Ett sådant beslut får överklagas även av Säkerhetspolisen. Ett säkerhetsärende är ett ärende där Säkerhetspolisen har föreslagit att en ansökan eller anmälan enligt denna lag ska avslås av skäl som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet. I ett säkerhetsärende gäller förvärvet av svenskt medborgarskap från och med den dag då beslutet har fått laga kraft. Lag (2024:423).

12 § Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet. Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

43 § Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

44 § Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

11 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande av en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd krävs dock inte vid överklagande av en migrationsdomstols beslut i fråga om 1. internationellt skydd efter överlämnande enligt 4 kap. 8 §, eller 2. inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket. Prövningstillstånd krävs inte heller om migrationsdomstolen i ett överklagat mål upphäver ett beslut om inhibition av verkställigheten som har meddelats med stöd av 12 kap. 17 a § första stycket. Lag (2026:1425).