Överklaga avslag på svenskt medborgarskap: så skriver du överklagandet i tid

11 § En utlänning som har fyllt arton år kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras) om han eller hon 1. har styrkt sin identitet, 2. har permanent uppehållstillstånd i Sverige, 3. har hemvist här i landet sedan åtta år, om inte annat följer av 11 a §, 4. har haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt, 5. har förmåga att försörja sig enligt 11 b §, och 6. har visat tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället enligt 13 §. Kravet i första stycket 6 gäller inte den som har fyllt 67 år. Lag (2026:447).

11 a § I stället för vad som anges i 11 § första stycket 3 ska sökanden ha haft hemvist här i landet 1. sedan två år i fråga om den som a) är dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, eller b) tidigare har varit svensk medborgare, 2. sedan fem år i fråga om den som är statslös, eller 3. sedan sju år i fråga om den som a) är att bedöma som flykting enligt artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347, b) är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller c) inte har fyllt tjugoett år vid ansökningstillfället. Första stycket 3 b gäller endast om äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst fem år och sökandens make eller sambo har varit svensk medborgare i minst fem år. Lag (2026:1151)

11 b § Försörjningskravet i 11 § första stycket 5 är uppfyllt om utlänningen 1. har lön eller inkomst av näringsverksamhet, och 2. de senaste tre åren före ansökan inte har mottagit försörjningsstöd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) under en sammanlagd tid som överstiger sex månader. Lön eller inkomst av näringsverksamhet enligt första stycket 1 ska som lägst uppgå till en årsinkomst om tre inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken. Arbetsrelaterad ersättning som lämnas tillfälligt under pågående anställning jämställs med lön. Inkomster från anställning med särskilt anställningsstöd, med stöd för nystartsjobb och i etableringsjobb får inte beaktas. Inte heller inkomster från näringsverksamhet vid stöd till start av näringsverksamhet får beaktas. För att försörjningskravet ska vara uppfyllt får försörjningsförmågan inte bara vara tillfällig. Lag (2026:447).

11 c § Om kraven i 11 § första stycket inte är uppfyllda får, om annat inte följer av andra, tredje eller fjärde stycket, sökanden ändå naturaliseras om det finns särskilda skäl. En sökande som inte kan styrka sin identitet enligt 11 § första stycket 1 får naturaliseras endast om han eller hon sedan minst tio år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. En sökande som inte uppfyller försörjningskravet i 11 § första stycket 5 får naturaliseras endast om 1. han eller hon har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, 2. han eller hon uppfyller kravet i 11 b § första stycket 2 och bedriver studier med godkända studieresultat inom a) en utbildning på heltid vid ett svenskt universitet eller högskola som leder till en examen på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå, eller b) en utbildning på heltid som leder till en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, 3. han eller hon bedriver studier inom gymnasieskolan, eller 4. det inte rimligen kan begäras att sökanden uppfyller försörjningskravet. En sökande som inte har visat kunskaper enligt 11 § första stycket 6 får naturaliseras endast om det, på grund av en funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden, inte rimligen kan begäras att sökanden visar sådana kunskaper. Lag (2026:447).

13 § [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-10-01 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer] Tillräckliga kunskaper i svenska visas på de sätt som anges i 13 a §, om inte annat följer av 13 b §. Tillräckliga kunskaper om det svenska samhället visas genom godkänt medborgarskapsprov i samhällskunskap om inte annat följer av 13 c §. Genom medborgarskapsprovet i samhällskunskap ska det prövas om utlänningen har grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Provet ska utformas på svenska på funktionell nivå. Lag (2026:447).

13 a § [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-10-01 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer] [Gällande lydelse. Ny lydelse från 2027-10-01 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer] Tillräckliga kunskaper i svenska visas genom 1. godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från a) den avslutande årskursen i grundskolan eller motsvarande utbildning, den avslutande årskursen i anpassade grundskolan eller någon av de två sista årskurserna i specialskolan, b) gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller folkhögskolestudier på gymnasial nivå, c) kommunal vuxenutbildning, eller d) den avslutande årskursen i en skolform som motsvarar grundskolan eller gymnasieskolan inom ett annat nordiskt lands skolväsende, eller 2. godkänt betyg i den högsta kursen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning, eller 3. godkänt resultat på a) ett kunskapsprov som används av universitet och högskolor för att pröva de kunskaper i svenska som krävs för högskolestudier i Sverige, eller b) ett annat kunskapsprov i svenska som med hög grad av säkerhet visar kunskaper i svenska på funktionell nivå. Lag (2026:447).

13 c § Utöver vad som framgår av 13 § kan tillräckliga kunskaper om det svenska samhället visas genom godkänt betyg i samhällskunskap eller grundläggande samhällsorienterande ämnen från 1. den avslutande årskursen i grundskolan eller anpassade grundskolan eller någon av de två sista årskurserna i specialskolan, 2. gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller folkhögskolestudier på gymnasial nivå, eller 3. kommunal vuxenutbildning. Lag (2026:447).

26 § Beslut i ärenden enligt denna lag får överklagas till en migrationsdomstol utom i fall som avses i 27 §. En migrationsdomstols beslut överklagas hos Migrationsöverdomstolen i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. utlänningslagen (2005:716). Bestämmelserna i detta kapitel gäller även i övrigt i tillämpliga delar i mål enligt denna lag. Lag (2024:423).

27 § Beslut i ett säkerhetsärende överklagas till regeringen. Ett sådant beslut får överklagas även av Säkerhetspolisen. Ett säkerhetsärende är ett ärende där Säkerhetspolisen har föreslagit att en ansökan eller anmälan enligt denna lag ska avslås av skäl som rör Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet. I ett säkerhetsärende gäller förvärvet av svenskt medborgarskap från och med den dag då beslutet har fått laga kraft. Lag (2024:423).

1 § Regeringen meddelar föreskrifter om vilka förvaltningsrätter som ska vara migrationsdomstolar och vilken migrationsdomstol som är behörig att pröva säkerhetsärenden. Regeringen meddelar även föreskrifter om behörig migrationsdomstol för viseringsmål. Migrationsöverdomstol är Kammarrätten i Stockholm. Om migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen och förfarandet i dessa gäller vad som allmänt är föreskrivet om förvaltningsrätt och kammarrätt och rättskipningen i dessa, om inte något annat följer av denna lag. Lag (2011:705).

5 § Förfarandet är skriftligt. I handläggningen får det ingå muntlig förhandling om en viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. Migrationsdomstolen ska hålla muntlig förhandling, om en enskild part begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det. Om en enskild part som har kallats vid vite att inställa sig personligen till en förhandling uteblir, får rätten besluta att han eller hon ska hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2025:793).

11 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande av en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd krävs dock inte vid överklagande av en migrationsdomstols beslut i fråga om 1. internationellt skydd efter överlämnande enligt 4 kap. 8 §, eller 2. inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket. Prövningstillstånd krävs inte heller om migrationsdomstolen i ett överklagat mål upphäver ett beslut om inhibition av verkställigheten som har meddelats med stöd av 12 kap. 17 a § första stycket. Lag (2026:1425).

12 § Prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen meddelas om 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen, eller 2. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

12 § Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett beslut enligt första stycket att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet. Myndighetens prövning enligt första stycket får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.

32 § Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas, om 1. beslutet gäller anställning av någon, 2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart, 3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller 4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

33 § En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid. Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning. En skriftlig underrättelse behöver inte innehålla uppgift om en sådan person som avses i 31 §, om det kan befaras att personen utsätts för hot, trakasserier eller annan allvarlig olägenhet. Lag (2025:582).

43 § Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.

44 § Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

45 § Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning). Ett överklagande ska dock inte avvisas om 1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller 2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.

46 § Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

3 § En ansökan, ett överklagande, en anmälan, en underställning och varje annan åtgärd som inleder ett mål ska vara skriftlig. En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska innehålla uppgift om hans eller hennes 1. personnummer eller organisationsnummer, 2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där han eller hon kan anträffas för delgivning genom stämningsman, 3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det, 4. e-postadress, och 5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne. Om den enskildes talan förs av en ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om ställföreträdaren. Har den enskilde ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska dessutom innehålla uppgifter om enskild motpart, om det finns en sådan, i de hänseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om motpartens eller hans eller hennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver lämnas endast om uppgiften utan särskild utredning är tillgänglig för den enskilde. Saknar motparten känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta. Uppgifter som avses i andra-fjärde styckena ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till rätten. Ändras något av dessa förhållanden eller är en uppgift ofullständig eller felaktig, ska det utan dröjsmål anmälas till rätten. Lag (2013:86).

4 § I en ansökan eller ett överklagande eller en därmed jämförlig handling skall anges vad som yrkas samt de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet. I överklagandet anges dessutom det beslut som överklagas. Om prövningstillstånd krävs, skall även anges de omständigheter som åberopas till stöd för att ett sådant tillstånd skall meddelas. Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis. Lag (1994:436).

8 § Rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Genom frågor och påpekanden ska rätten verka för att parterna avhjälper otydligheter och ofullständigheter i sina framställningar. Rätten ska se till att inget onödigt förs in i målet. Överflödig utredning får avvisas. Lag (2013:86).

6 § Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Luleå är migrationsdomstolar och har i denna egenskap följande domsområden: 1. Förvaltningsrätten i Stockholm: Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Gotlands län, Västmanlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län, 2. Förvaltningsrätten i Malmö: Skåne län, Blekinge län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Östergötlands län, 3. Förvaltningsrätten i Göteborg: Västra Götalands län, Hallands län, Värmlands län och Örebro län, 4. Förvaltningsrätten i Luleå: Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Förordning (2013:295).