8 min läsning
Transportstyrelsen vill återkalla ditt körkort: så yttrar du dig och överklagar
Transportstyrelsen beslutar om körkortet ska återkallas och hur lång spärrtiden blir, lägst en månad och högst tre år. Innan beslutet får du en underrättelse och 14 dagar på dig att yttra dig. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag du fick del av det, och överklagandet lämnas in till Transportstyrelsen.
Det är Transportstyrelsen, inte polisen, som beslutar om ditt körkort ska återkallas (körkortslagen 7 kap. 2 §). Reglerna om när det sker och hur lång spärrtiden blir står i körkortslagen. Hur du yttrar dig och överklagar styrs av förvaltningslagen.
När ska körkortet återkallas?
Körkortet ska återkallas när du har gjort dig skyldig till något av det som räknas upp i körkortslagen 5 kap. 3 §, bland annat rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, smitning och upprepade trafikbrott. Fortkörning, körning mot rött ljus och andra brott mot regler som är väsentliga för trafiksäkerheten leder också till återkallelse, men bara om överträdelsen inte kan anses som ringa.
Återkallelse kan också bero på annat än trafikbrott: opålitlighet i nykterhetshänseende, annan brottslighet som gör att du inte kan antas respektera trafikreglerna, sjukdom eller skada som påverkar körförmågan, eller att du inte lämnar in ett läkarintyg som Transportstyrelsen har förelagt dig att lämna (5 kap. 3 § 5 till 8).
I mindre allvarliga fall ska du få en varning i stället, om en varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Det gäller grunderna i 5 kap. 3 § 2 till 6, alltså inte grov vårdslöshet i trafik. Vid rattfylleri är en varning möjlig bara om alkoholkoncentrationen inte uppgick till 0,5 promille i blodet eller 0,25 milligram per liter i utandningsluften (5 kap. 9 §). Transportstyrelsen skriver på sin webbplats att en varning i de flesta fall belastar dig i två år, och att den kan leda till en hårdare bedömning om du gör dig skyldig till fler förseelser.
Hur lång blir spärrtiden?
Spärrtiden är den tid under vilken du inte kan få ett nytt körkort. Lagen sätter ramen: lägst en månad och högst tre år. Är det fråga om ett grovt brott, till exempel grovt rattfylleri, är spärrtiden lägst ett år (5 kap. 6 §).
"Vid körkortsåterkallelse enligt 3 § 1-6 ska det bestämmas en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år." Körkortslagen 5 kap. 6 § (lagtexten hos lagen.nu)
Inom ramen gör Transportstyrelsen en helhetsbedömning av det enskilda ärendet. På sidan Återkallat körkort anger myndigheten vad som är normalt i vanliga fall:
| Grund för återkallelse | Spärrtid enligt Transportstyrelsen |
|---|---|
| Rattfylleri | Minst 12 månader |
| Grovt eller upprepat rattfylleri | Minst 24 månader |
| Smitning | 2 till 6 månader, beroende på hur allvarligt brottet är |
| Fortkörning 31 till 40 km/h över gränsen | Normalt 2 månader |
| Körning mot rött ljus | Normalt 2 månader |
| Upprepade trafikbrott | Normalt 2 månader |
| Vårdslöshet i trafik | 4 månader är vanligt |
Spärrtiden räknas från den dag polisen omhändertog ditt körkort, inte från beslutsdatumet. Det är därför det lönar sig att hålla tempot i ärendet.
Vad händer när polisen har tagit körkortet?
Polisen skickar körkortet och beslutet om omhändertagande till Transportstyrelsen inom 48 timmar. Polisens beslut att ta körkortet går inte att överklaga. Det är Transportstyrelsens beslut om återkallelse som du kan påverka.
Om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas slutligt kan Transportstyrelsen återkalla det tills vidare, i väntan på det slutliga beslutet (5 kap. 5 §). Du får då inte köra under tiden.
Innan Transportstyrelsen fattar sitt beslut ska myndigheten underrätta dig om allt material av betydelse och ge dig tillfälle att yttra dig inom en bestämd tid (förvaltningslagen 25 §). Transportstyrelsen skickar en underrättelse inför beslut, och från den dagen har du 14 dagar på dig att skicka in ett yttrande. Skriver du i yttrandet att du kommer att komplettera med fler uppgifter inom tiden väntar myndigheten in dem.
Beslutet ska innehålla en motivering som anger vilka regler som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande (förvaltningslagen 32 §).
Vad ska yttrandet innehålla?
Yttrandet är din chans att påverka både om körkortet återkallas och hur lång spärrtiden blir. Håll det sakligt och kort. Ta med:
- Vad som faktiskt hände. Bestrid inte sådant du har godkänt, till exempel en betald ordningsbot. Förklara omständigheterna.
- Varför överträdelsen är mindre allvarlig än den ser ut. Trafikläge, väglag och sikt spelar roll för om överträdelsen är ringa.
- Din körhistorik. År med körkort utan anmärkning talar för en varning, eller för en kortare spärrtid.
- Ditt behov av körkortet. Transportstyrelsen skriver att omständigheterna i det enskilda fallet vägs in, till exempel om du behöver köra i arbetet. Det tar inte bort grunden för återkallelse, men kan påverka spärrtiden.
- Vad du begär. Skriv tydligt: en varning, eller den kortaste spärrtid som är möjlig.
Bifoga det som styrker uppgifterna, till exempel ett intyg från arbetsgivaren om att körkortet krävs i tjänsten.
Hur överklagar du beslutet?
Transportstyrelsens beslut om körkortsingripande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, det vill säga förvaltningsrätten (körkortslagen 8 kap. 1 §). Överklagandet ska vara skriftligt och ställas till förvaltningsrätten, men det lämnas in till Transportstyrelsen, som skickar det vidare (förvaltningslagen 43 §).
Fristen är tre veckor från den dag du fick del av beslutet (förvaltningslagen 44 §). Transportstyrelsen prövar om överklagandet har kommit in i tid. Ett för sent överklagande avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten gav fel information om hur man överklagar (45 §).
I överklagandet ska du ange vilket beslut du överklagar och hur du vill att det ändras (43 §), till exempel att återkallelsen ska ersättas av en varning eller att spärrtiden ska kortas. Det kostar inget att överklaga till förvaltningsrätten, och du behöver inget ombud.
Myndigheten ska själv ändra sitt beslut om det är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende och ändringen kan göras snabbt och enkelt (förvaltningslagen 38 §). Begär det uttryckligen om du har nya uppgifter, till exempel ett intyg som inte fanns med när beslutet fattades.
Exempel: fortkörning, yttrande och överklagande
Amir kör 116 km/h på en 80-väg, 36 km/h för fort, och polisen omhändertar hans körkort tisdagen den 15 september 2026. Den 22 september skickar Transportstyrelsen en underrättelse inför beslut.
- Amir har 14 dagar på sig att yttra sig, alltså till den 6 oktober 2026.
- Transportstyrelsen beslutar att återkalla körkortet med två månaders spärrtid, vilket är normalt vid 31 till 40 km/h över gränsen. Spärrtiden räknas från den 15 september och löper ut den 15 november 2026.
- Amir får del av beslutet tisdagen den 13 oktober 2026. Vill han överklaga ska överklagandet ha kommit in till Transportstyrelsen senast den 3 november 2026 (förvaltningslagen 44 §).
Exemplet är påhittat, men tiderna följer lagen och Transportstyrelsens uppgifter om normal spärrtid.
Så gör du
- Skriv upp datumet då polisen tog körkortet. Spärrtiden räknas därifrån.
- Vänta in underrättelsen inför beslut och skriv upp sista dagen för yttrande: 14 dagar från den dag Transportstyrelsen skickade den.
- Skriv ett sakligt yttrande med omständigheterna, din körhistorik och ditt behov av körkortet, och säg tydligt vad du begär. Bifoga intyg.
- Läs beslutet när det kommer. Kontrollera grunden, spärrtiden och motiveringen, och skriv upp den dag du fick del av det.
- Vill du överklaga: skriv till förvaltningsrätten, ange beslutet och hur du vill att det ändras, och lämna in överklagandet till Transportstyrelsen inom tre veckor.
- Har du nya uppgifter: begär samtidigt att Transportstyrelsen själv ändrar beslutet enligt förvaltningslagen 38 §.
- Spara kopior av allt du skickar, med datum.
Vanliga frågor
Får jag köra medan Transportstyrelsen utreder?
Nej, inte om polisen har omhändertagit körkortet eller Transportstyrelsen har återkallat det tills vidare (körkortslagen 5 kap. 5 §). Kör du ändå kör du utan giltigt körkort. Har du fått behålla körkortet under utredningen får du köra tills ett beslut om återkallelse gäller.
Räknas spärrtiden från beslutet eller från när polisen tog körkortet?
Spärrtiden räknas från den dag polisen omhändertog körkortet, enligt Transportstyrelsens egen information. Ett beslut som kommer en månad senare förlänger alltså inte tiden utan körkort.
Kan jag få en varning i stället för återkallelse?
Ja, i de fall som anges i körkortslagen 5 kap. 3 § 2 till 6, om en varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd (5 kap. 9 §). Grov vårdslöshet i trafik leder alltid till återkallelse, och vid rattfylleri är varning möjlig bara under 0,5 promille i blodet eller 0,25 milligram per liter i utandningsluften. Begär varning uttryckligen i ditt yttrande och förklara varför.
Vad händer om jag överklagar för sent?
Överklagandet avvisas, alltså prövas inte alls (förvaltningslagen 45 §). Undantaget är om förseningen beror på att Transportstyrelsen inte lämnade en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller om överklagandet kom in till förvaltningsrätten i tid.
Behöver jag ett ombud?
Nej. Ett överklagande till förvaltningsrätten kräver inget ombud och kostar inget. Gäller ärendet grovt rattfylleri eller ett pågående brottmål där du har en försvarare bör du i stället rådgöra med försvararen, så att det du skriver till Transportstyrelsen stämmer med det du säger i brottmålet.
Vår bedömning
De flesta förlorar inte körkortet på grund av beslutet utan på grund av tystnaden före det. Underrättelsen inför beslut kommer i ett kuvert som är lätt att lägga åt sidan, och efter 14 dagar fattar Transportstyrelsen beslut på det underlag som finns, alltså polisens rapport.
Vårt råd: svara alltid. Ett sakligt yttrande med din körhistorik, omständigheterna och ett intyg om körbehov kostar en timme och kan vara skillnaden mellan två månader och en varning. Begär uttryckligen det du vill ha. Kommer beslutet ändå emot dig, överklaga inom tre veckor och begär samtidigt att myndigheten ändrar beslutet själv om du har nya uppgifter. Samma ordning gäller för andra beslut från myndigheter, till exempel avslag på försörjningsstöd och återkrav från CSN. Vill du veta hur din situation ser ut kan du beskriva den och få en gratis bedömning.
Källor
Lagtexten artikeln bygger på
Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:469
3 § Ett körkort ska återkallas, om 1. körkortshavaren har gjort sig skyldig till a) grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, b) rattfylleri enligt 4 § samma lag, c) grovt rattfylleri enligt 4 a § samma lag, d) brott mot 30 § första, andra eller tredje stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, e) brott mot 7 kap. 2 eller 3 § järnvägssäkerhetslagen (2022:367), eller f) brott mot 8 kap. 2 eller 3 § lagen (2022:368) om nationella järnvägssystem, 2. körkortshavaren har brutit mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott och överträdelsen inte kan anses som ringa, 3. körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn, 4. körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa, 5. körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort, 6. det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon, 7. körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort, 8. körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov, eller 9. det fanns hinder mot att utfärda körkort vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består. Lag (2022:374).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:469
5 § Ett körkort ska återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas slutligt på någon av de grunder som avses i 3 § 1-7. Om beslutet grundas på misstanke om brottslig gärning, ska beslutets giltighetstid begränsas enligt vad som gäller för spärrtid enligt 6 §. Lag (2010:1914).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:469
6 § Vid körkortsåterkallelse enligt 3 § 1-6 ska det bestämmas en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år. Om körkortet återkallas enligt 3 § 1 och det är fråga om grovt brott, ska spärrtiden bestämmas till lägst ett år. Om körkortet återkallas för den som avses i 16 § första stycket, ska spärrtiden bestämmas till lägst den villkorstid som enligt 20 § skulle ha bestämts vid bifall till en ansökan enligt 17 § och högst tre år. I 23 och 25 §§ finns regler om hur spärrtiden ska bestämmas i särskilda fall. Lag (2010:1914).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:469
9 § I stället för att körkortet återkallas ska körkortshavaren varnas i sådana fall som avses i 3 § 2-6, om varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Detsamma gäller om körkortshavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § första stycket lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller brott mot 30 § första stycket lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 7 kap. 2 § första stycket järnvägssäkerhetslagen (2022:367) eller 8 kap. 2 § första stycket lagen (2022:368) om nationella järnvägssystem och alkoholkoncentrationen under eller efter färden inte uppgått till 0,5 promille i blodet eller 0,25 milligram per liter i utandningsluften. Lag (2022:374).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:469
2 § Transportstyrelsen prövar frågor om 1. särskilt medgivande enligt 2 kap. 11 § andra och tredje styckena, 2. förlängd giltighet enligt 3 kap. 12 §, 3. godkännande av handledare, 4. förnyelse av körkort, 5. villkor för innehav av körkortstillstånd och körkort, 6. körkortstillstånd, 7. körkortsingripande, 8. giltighet, utbyte eller ersättande av ett utländskt körkort, och 9. godkännande av alkolås och återkallelse av godkännandet samt varning enligt 5 kap. 27 §. Transportstyrelsen prövar också frågor om 1. medicinsk undersökning enligt 3 kap. 3 §, 2. ogiltighet av körkort enligt 3 kap. 13 § första stycket 1 och 5 samt andra stycket, och 3. undantag från ålderskrav i fråga om traktorkort enligt 3 kap. 16 § 1. Transportstyrelsen prövar frågor om utfärdande av körkort. Lag (2012:876).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:469
1 § Följande beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol: 1. beslut enligt 7 kap. 2 § första och andra styckena, om inte annat följer av 2 §, 2. beslut a) att inte utfärda körkort med stöd av 3 kap. 1 § första stycket 2, och b) att utfärda körkort utan behörighet C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE med stöd av 5 kap. 14 § andra stycket andra meningen, 3. beslut att inte bevilja tillstånd enligt 4 kap. 9 § att bedriva riskutbildning, och 4. beslut enligt 4 kap. 10 § att återkalla ett tillstånd att bedriva riskutbildning. Ett beslut om föreläggande om att lämna in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov får överklagas endast tillsammans med det beslut genom vilket ärendet avgörs. Lag (2026:469).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
25 § Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om 1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller 3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
32 § Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas, om 1. beslutet gäller anställning av någon, 2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart, 3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller 4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
38 § En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om 1. den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och 2. beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
43 § Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
44 § Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:582
45 § Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning). Ett överklagande ska dock inte avvisas om 1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller 2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden.Läs hela lagen
Läs också
Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.