Kortreklamation: så får du tillbaka pengarna för köp du inte har gjort

En kortreklamation är när du begär att banken rättar en dragning på ditt konto. Har någon annan använt ditt kort gäller betaltjänstlagen. Har du köpt något på kredit som aldrig kom gäller konsumentkreditlagen.

Vad är en obehörig transaktion?

En betalning från ditt konto som du inte själv har godkänt. Till exempel någon som handlar på nätet med dina kortuppgifter, eller ett stulet kort som används i en butik.

Grundregeln står i betaltjänstlagen:

"Har det genomförts en obehörig transaktion från en kontohavares konto, ska kontohavarens betaltjänstleverantör återställa kontot till den ställning som det skulle ha haft om transaktionen inte hade genomförts, om inte annat följer av 2-6 §§. Återställandet ska ske omedelbart och senast i slutet av den bankdag som inträffar efter det att betaltjänstleverantören har fått kännedom om transaktionen." Lagen om betaltjänster, 5 a kap. 1 § (lagtexten hos lagen.nu)

Betaltjänstleverantören är din bank eller den som gett ut kortet. Bara om det finns anledning att misstänka att du själv godkände betalningen får banken en skälig tid att undersöka saken. Återställs kontot inte i tid ska banken skriftligen förklara varför för Finansinspektionen (5 a kap. 1 §).

Det första banken prövar är om transaktionen var obehörig. Bara obehöriga transaktioner omfattas av lagens ansvarsregler, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Har du själv godkänt betalningen, till exempel swishat till någon som lurade dig, kan banken anse att den var behörig. Beskriv då exakt vad som hände när du reklamerar.

Hur mycket kan du själv få betala?

Huvudregeln är ingenting, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Har du skyddat kort och kod och anmält i tid ska banken betala tillbaka allt.

Grov oaktsamhet gäller dina skyldigheter i 5 kap. 6 §: skydda din kod, snarast anmäla till banken när kortet kommit bort eller använts av någon annan, och följa villkoren för kortet.

Stark kundautentisering betyder att köpet godkänns med två oberoende delar, till exempel kortet och koden. Skyddet i 4 och 5 §§ gäller inte om du själv har agerat svikligt, alltså ohederligt.

Det är banken som ska bevisa att du har varit grovt oaktsam. Du ska göra det antagligt att någon annan gjorde köpen. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå har Allmänna reklamationsnämnden ansett det grovt oaktsamt att lämna kortet utan uppsikt på ett hotellrum, i en väska eller i kläder i en garderob.

Hur snabbt måste du reklamera?

Så snart det kan ske efter att du har upptäckt dragningarna. Väntar du för länge kan du få stå för hela beloppet. Har banken gett dig information om transaktionerna är den yttersta gränsen 13 månader från att beloppet drogs från kontot (5 a kap. 6 §).

Konsumenternas Bank- och finansbyrå anger två månader från att du fick veta om dragningen som ett riktmärke.

Kan du kräva banken när varan aldrig kom?

Ja, om du köpte på kredit. Vid ett kreditköp får du göra samma invändningar mot kreditgivaren som mot säljaren, och kreditgivaren svarar lika med säljaren för att du får tillbaka dina pengar (konsumentkreditlagen 29 §).

Ett köp med kreditkort räknas som kreditköp. Betalade du med bankkort (debetkort), med Swish eller med direktbetalning från pengar du hade på kontot är det inget kreditköp, om du inte använde ett kreditutrymme. Det förklarar Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Regeln hjälper när varan aldrig kom, när du har hävt köpet utan att få tillbaka pengarna eller när säljaren inte finns kvar. Två begränsningar gäller:

• Du får aldrig mer av kreditgivaren än du har rätt till mot säljaren.
• Kreditgivaren behöver inte betala mer än du har fått genom krediten (29 § andra stycket).

Den 20 november 2026 ersätts konsumentkreditlagen av en ny konsumentkreditlag.

Var det inget kreditköp riktar du kravet mot säljaren, se guiderna paketet kom aldrig och försenad leverans.

Exempel: tre köp på 4 800 kr

Måndagen den 5 oktober 2026 klockan 08.00 ser Lisa tre köp på sitt bankkort från en nätbutik hon aldrig har handlat i, totalt 4 800 kr. Kortet ligger kvar i hennes plånbok. Hon spärrar kortet klockan 08.10 och reklamerar samma förmiddag. Klockan 09.00 dras ytterligare 600 kr.

• De 600 kr som drogs efter spärren ansvarar hon inte för (5 a kap. 4 §).
• Hon har skyddat koden och anmält direkt, så banken ska återställa hela beloppet på 5 400 kr.
• Har banken ingen anledning att misstänka att hon själv gjorde köpen ska kontot vara återställt senast i slutet av tisdagen den 6 oktober (5 a kap. 1 §).

Exemplet är påhittat, men tiderna följer lagen.

Vad gör du om banken säger nej?

Begär att bankens klagomålsansvarige, ibland kallad kundombudsman, prövar beslutet igen. Säger banken fortfarande nej kan du anmäla till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå bör klagomålsansvarige svara inom 14 dagar. En anmälan till ARN ska göras inom ett år från ditt första klagomål till banken, gäller minst 3 000 kr och kostar 150 kr. Mer om hur det går till står i guiden anmäla till ARN.

Så gör du

1. Spärra kortet direkt, i bankens app eller via bankens spärrtjänst.
2. Gå igenom kontoutdraget och skriv ner varje dragning du inte känner igen: datum, belopp och mottagare.
3. Reklamera skriftligt till banken samma dag eller så snart du kan. Skriv att du inte har godkänt dragningarna och begär att kontot återställs enligt 5 a kap. 1 § betaltjänstlagen. Många banker har en egen blankett.
4. Gör en polisanmälan själv. Har du kortet kvar och ingen okänd har kontaktat dig kan du anmäla på Polisens webbplats när kortet är spärrat, om du har svenskt personnummer eller samordningsnummer. Är kortet stulet, eller har någon kontaktat dig, ringer du 114 14.
5. Köpte du på kredit och varan aldrig kom: reklamera först till säljaren och kräv sedan kreditgivaren med hänvisning till konsumentkreditlagen 29 §.
6. Säger banken nej, begär omprövning hos klagomålsansvarige och anmäl sedan till ARN.

Vanliga frågor

Gäller reglerna också Swish och internetbanken?

Ja, om pengarna har gått från ditt konto utan att du har godkänt det. Lagen talar om obehöriga transaktioner från kontot, inte bara om kort. Har du själv godkänt betalningen, även om du blev lurad, kan banken däremot anse att den var behörig. Den som lurats att släppa in någon i sin internetbank anses enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå ha varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd.

Måste jag polisanmäla för att få pengarna tillbaka?

Betaltjänstlagens regler om obehöriga transaktioner nämner ingen polisanmälan. Banken kan ändå be om den, och den stödjer att någon annan gjorde köpen. Polisanmälan gör du själv.

Kan banken kräva tillbaka pengarna senare?

Ja. Enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå betyder ett återställt konto inte att du får behålla pengarna. Kommer banken fram till att du är betalningsansvarig, till exempel för att du varit grovt oaktsam, måste du betala tillbaka det belopp du ansvarar för.

Vad är skillnaden mellan kreditkort och bankkort?

Med ett kreditkort handlar du på kredit, och då svarar banken lika med säljaren om varan aldrig kom (konsumentkreditlagen 29 §). Ett bankkort (debetkort) drar pengarna direkt från ditt konto, och då gäller inte den regeln, om du inte använde ett kreditutrymme på kontot. Vid obehöriga köp skyddar betaltjänstlagen dig med båda korten.

Vår bedömning

Huvudregeln är att du inte ska stå för något belopp (Konsumenternas Bank- och finansbyrå). Men väntar du med att anmäla kan du förlora rätten (5 a kap. 6 §). Spärren skyddar mot nya köp, och reklamationen ser till att du inte förlorar rätten till pengarna.

Gör båda samma dag, skriftligt, och spara en kopia. Påstår banken att du varit grovt oaktsam är det banken som ska bevisa det. Fråga vad den grundar bedömningen på och svara på det.

Har någon i stället tagit lån eller handlat i ditt namn läser du guiden om id-kapning och hur du bestrider skulden. Fler guider finns under konsumenträtt. Vill du ha en bedömning av ditt eget fall kan du beskriva vad som hänt och få den gratis.