Hoppa till innehållet

6 min läsning

Öppet köp: regler, villkor och skillnaden mot ångerrätt

Öppet köp är ett frivilligt löfte från butiken om att du får lämna tillbaka en vara och få pengarna tillbaka. Ingen lag kräver att butiker erbjuder det, och butiken bestämmer själv villkoren, till exempel hur många dagar som gäller. Ångerrätten vid köp på nätet och rätten att reklamera fel följer däremot av lag och gäller oavsett öppet köp.

Öppet köp, bytesrätt, ångerrätt och reklamation blandas ibland ihop. Bara de två sista står i lag. Här går vi igenom vad öppet köp betyder, vilka regler som gäller och när du har starkare rättigheter än butikens villkor.

Är öppet köp en lag?

Nej. Öppet köp är ett löfte som butiken ger frivilligt, och det är butiken som bestämmer villkoren. Konsumentverket skriver att du aldrig kan kräva öppet köp eller bytesrätt och att ingen lag kräver att butiker erbjuder det (Konsumentverket om öppet köp).

ARN har prövat ett ärende där en konsument ville lämna tillbaka en telefon men nekades eftersom förpackningen var bruten. Nämnden konstaterade att det är frivilligt för ett företag att erbjuda öppet köp och att företaget då har rätt att bestämma villkoren. Villkoren undantog brutna förpackningar, och kravet avslogs (ARN, änr 2020-07802).

Konsumentköplagen nämner öppet köp på ett enda ställe, och det gäller vem som bär risken för varan:

"Om öppet köp har avtalats och varan avlämnats, står konsumenten risken för varan till dess den lämnas tillbaka." Konsumentköplagen, 2 kap. 6 § (lagtexten hos lagen.nu)

Det betyder att du ändå får betala för varan om den blir stulen, förstörs eller kommer bort innan du har lämnat tillbaka den, om det inte beror på butiken (2 kap. 6 §).

Vad är skillnaden mellan öppet köp, ångerrätt och reklamation?

Öppet köp är butikens löfte och styrs av butikens villkor. Ångerrätt och reklamation är rättigheter enligt lag. Bytesrätt liknar öppet köp, men du får en annan vara eller ett tillgodokvitto i stället för pengarna.

Öppet köpÅngerrättReklamation
Vad det ärDu får lämna tillbaka varan och få pengarna tillbakaDu får ångra ett köp utan att ange skälDu klagar på ett fel
Styrs avButikens villkorLagen om distansavtal (2 kap. 10 §)Konsumentköplagen (5 kap. 2 §)
Gäller i fysisk butikOm butiken erbjuder detNejJa
Hur längeDen tid butiken bestämmer14 dagarFel som visar sig inom tre år (4 kap. 14 §)
Krav på varanEnligt villkoren, ofta oanvänd och med lappar kvarDu får undersöka den, men kan få ersätta värdeminskning (2 kap. 15 §)Varan ska vara felaktig

Vilka villkor får butiken sätta för öppet köp?

Butiken bestämmer själv hur länge öppet köp gäller och vilka krav som ställs, eftersom ingen lag styr det. Konsumentverket skriver att varan som regel ska vara oanvänd och att du ibland inte får lämna tillbaka den om du har öppnat förpackningen eller tagit bort lapparna.

Några saker är bra att veta:

  • Tiden varierar. Enligt Konsumentverket erbjuder vissa butiker öppet köp i några få dagar och andra i upp till ett år.
  • Få villkoren på kvittot. Konsumentverket råder dig att se till att det står på kvittot vad som gäller, och att spara kvittot.
  • Återbetalning. Har du betalat med kort eller Swish får du enligt Konsumentverket som regel pengarna tillbaka till samma kort eller konto.
  • Bytesrätt är något annat. Med bytesrätt får du byta varan eller få ett tillgodokvitto, inte pengarna tillbaka.

Har du ångerrätt när du handlar i butik?

Nej. Ångerrätten gäller distansavtal, till exempel köp på nätet eller per telefon, och avtal som ingås utanför butikens lokaler, till exempel hemma hos dig (lagen om distansavtal 1 kap. 2 § och 2 kap. 10 §). Handlar du på plats i en butik finns bara det öppna köp som butiken själv erbjuder.

Köper du samma vara på butikens webbplats har du däremot 14 dagars ångerrätt, räknat från dagen du fick varan (2 kap. 12 §). Hur den fungerar står i guiden om ångerrätt vid köp på nätet.

Exempel: jackan med avklippta lappar

Lisa köper en jacka för 1 800 kr i en butik den 5 september 2026. På kvittot står "30 dagars öppet köp, lappar ska sitta kvar".

  • Den 20 september vill hon lämna tillbaka jackan, men hon har klippt av lapparna. Butiken får säga nej, eftersom hon inte uppfyller villkoren för öppet köp.
  • Hade jackan haft ett fel, till exempel en dragkedja som gick sönder efter några dagar, hade hon kunnat reklamera ändå. Då gäller konsumentköplagen och inte butikens villkor (5 kap. 2 §).
  • Hade jackan blivit stulen ur bilen innan hon lämnade tillbaka den hade det varit hennes förlust, eftersom hon står risken under öppet köp (2 kap. 6 §).
  • Hade hon beställt jackan på butikens webbplats och fått den den 5 september hade den fjortonde dagen varit lördagen den 19 september. Då flyttas fristen till nästa vardag, så hon hade haft ångerrätt till och med måndagen den 21 september (lagen om distansavtal 2 kap. 10 och 12 §§, lagen om beräkning av lagstadgad tid 2 §).

Exemplet är påhittat, men reglerna följer lagen.

Så gör du

  1. Fråga före köpet om butiken erbjuder öppet köp och hur länge det gäller.
  2. Se till att villkoren står på kvittot, och spara kvittot, lappar och förpackning tills du har bestämt dig.
  3. Lämna tillbaka varan inom tiden och i det skick som villkoren kräver.
  4. Är varan trasig eller felaktig, reklamera i stället. Läs om reklamation när en vara går sönder.
  5. Har du köpt på nätet, använd ångerrätten inom 14 dagar.
  6. Säger butiken nej trots att du uppfyller villkoren, begär ett skriftligt svar. Tvisten kan prövas av ARN om beloppet når upp till värdegränsen, se anmäla till ARN.

Vanliga frågor

Måste butiken ge mig pengarna tillbaka, eller räcker ett tillgodokvitto?

Det beror på vad butiken har lovat. Konsumentverket beskriver öppet köp som att du får pengarna tillbaka, medan bytesrätt betyder att du får en annan vara eller ett tillgodokvitto. Har butiken lovat öppet köp utan förbehåll bör du alltså kunna räkna med pengarna tillbaka. Läs ändå villkoren, eftersom det är de som gäller.

Gäller öppet köp på reavaror?

Det bestämmer butiken. Eftersom öppet köp är frivilligt kan butiken undanta reavaror eller ge kortare tid för dem. Läs villkoren eller fråga i kassan innan du köper. Rätten att reklamera fel enligt konsumentköplagen gäller däremot även reavaror.

Vad händer om varan går sönder under tiden för öppet köp?

Beror det på ett fel i varan kan du reklamera enligt konsumentköplagen (5 kap. 2 §). Går varan sönder av något som inte beror på butiken, till exempel om du tappar den, står du risken och kan inte kräva något av butiken (2 kap. 6 §). Då avgör butikens villkor om du ändå får lämna tillbaka den.

Kan butiken kräva kvitto för öppet köp?

Ja. Eftersom butiken bestämmer villkoren för öppet köp kan den kräva kvitto eller annat köpbevis. För en reklamation kräver lagen däremot inget kvitto, men du behöver kunna visa köpet på annat sätt. Läs mer i guiden reklamera utan kvitto.

Vår bedömning

Öppet köp är en service, inte en rättighet, och det är lätt att glömma när man står i kassan. Det avgörande är vad butiken lovade när du köpte varan, och ett löfte som bara sades muntligt är svårt att visa i efterhand.

Vårt råd är att be om villkoren på kvittot och att behålla lappar och förpackning tills du är säker. Blanda inte heller ihop öppet köp med dina lagliga rättigheter. Är varan trasig reklamerar du, oavsett vad villkoren för öppet köp säger. Har du handlat på nätet har du som regel ångerrätt, oavsett vilka regler butiken har i sina fysiska butiker. Läs mer om konsumenträtt eller beskriv din situation för en gratis bedömning.

Källor

Lagtexten artikeln bygger på

Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.

Konsumentköplag (2022:260) 2 kap. 6 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2023:732
6 § Risken för varan går över på konsumenten när varan avlämnas. Om öppet köp har avtalats och varan avlämnats, står konsumenten risken för varan till dess den lämnas tillbaka. Om konsumenten står risken för varan, är han eller hon skyldig att betala för varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på näringsidkaren.
Läs hela lagen
Konsumentköplag (2022:260) 4 kap. 14 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2023:732
14 § Näringsidkaren svarar för fel på varan som har funnits vid avlämnandet och som visar sig inom tre år från denna tidpunkt. Om näringsidkaren har åtagit sig att som ett led i att fullgöra köpet installera varan, gäller ansvaret för fel från när installationen har utförts av näringsidkaren eller av någon annan för dennes räkning. För en vara med digitala delar där det digitala innehållet eller den digitala tjänsten tillhandahålls kontinuerligt under en period, svarar näringsidkaren för fel på innehållet eller tjänsten som uppstår eller visar sig under tre år efter det att varan med digitala delar avlämnades eller den längre tid som avtalet löper. Om konsumenten inte i rätt tid hämtar eller tar emot en vara som hålls tillgänglig för konsumentens räkning och varan försämras därefter, svarar näringsidkaren för försämringen, om den inte enbart beror på varans egen beskaffenhet. Om en försämring av varan uppkommer efter avlämnandet, svarar näringsidkaren för försämringen, om den är en följd av näringsidkarens avtalsbrott.
Läs hela lagen
Konsumentköplag (2022:260) 5 kap. 2 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2023:732
2 § Konsumenten får åberopa att varan är felaktig endast om han eller hon lämnar näringsidkaren ett meddelande om felet inom skälig tid efter det att konsumenten borde ha märkt felet (reklamation). En reklamation får i stället göras hos någon som har åtagit sig att för näringsidkarens räkning avhjälpa fel på varan eller hos den som enligt 1 kap. 4 § har förmedlat köpet. En reklamation som görs inom två månader efter det att konsumenten märkt felet ska alltid anses ha gjorts i rätt tid. Ett krav med anledning av ett fel preskriberas om det inte framställs inom två månader från utgången av tidsperioden för näringsidkarens felansvar enligt 4 kap. 14 § eller inom den längre tid som parterna har avtalat. Det som föreskrivs i första och andra styckena gäller inte om näringsidkaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder eller om felet är sådant som avses i 4 kap. 10 §.
Läs hela lagen
Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 1 kap. 2 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1018
2 § I lagen avses med affärslokal: fast eller rörligt affärsställe där näringsidkaren varaktigt eller vanligen driver verksamhet, avtal utanför affärslokaler: avtal som ingås - då näringsidkaren och konsumenten samtidigt är närvarande på någon annan plats än i näringsidkarens affärslokal eller efter det att konsumenten lämnat ett anbud på en sådan plats, - i näringsidkarens affärslokal eller med hjälp av ett medel för distanskommunikation i omedelbar anslutning till att konsumenten kontaktats av näringsidkaren på någon annan plats där de samtidigt varit närvarande, eller - under en utflykt som har organiserats av näringsidkaren i marknadsförings- eller försäljningssyfte, digitalt innehåll: data som framställs och tillhandahålls i digital form, digital tjänst: en tjänst som gör det möjligt för konsumenten att skapa, bearbeta, lagra eller få tillgång till uppgifter i digital form, eller att utbyta uppgifter eller interagera på annat sätt med uppgifter i digital form som laddas upp eller skapas av konsumenten eller av andra användare av tjänsten, distansavtal: avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans, om kommunikationen uteslutande sker på distans, driftskompatibilitet: förmåga att fungera med annan hårdvara eller programvara än sådan som normalt används med samma typ av varor med digitala delar, digitalt innehåll eller digitala tjänster, kompatibilitet: förmåga att utan konvertering fungera med sådan hårdvara eller programvara som normalt används med samma typ av varor med digitala delar, digitalt innehåll eller digitala tjänster, konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, marknadsplats online: en tjänst som använder programvara, inbegripet en webbplats, en del av en webbplats eller en applikation, som administreras av en näringsidkare eller för dennes räkning och som gör det möjligt för konsumenten att ingå distansavtal med andra näringsidkare eller konsumenter, näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten, personuppgifter: sådan information som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), vara: lös sak, med eller utan digitala delar, vara med digitala delar: lös sak som är integrerad eller sammankopplad med ett digitalt innehåll eller en digital tjänst på ett sådant sätt att avsaknaden av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten gör att varan inte kan användas på det sätt som är avsett. Lag (2022:655).
Läs hela lagen
Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 2 kap. 10 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1018
10 § Konsumenten har rätt att frånträda avtalet (ångerrätt) genom att till näringsidkaren lämna eller sända ett tydligt meddelande om detta inom 14 dagar från den dag som anges i 12 § (ångerfrist). Konsumenten kan för detta ändamål använda det standardformulär för utövande av ångerrätten som avses i 2 a § eller den funktion som avses i 10 a §. Om konsumenten lämnar meddelandet på näringsidkarens webbplats, ska näringsidkaren utan dröjsmål bekräfta mottagandet av meddelandet i en läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten. Om ångerrätten utövas genom den funktion som avses i 10 a § ska bekräftelsen lämnas på det sätt som anges där. Om konsumenten i rätt tid och på ett ändamålsenligt sätt har lämnat eller sänt ett meddelande enligt första stycket, får meddelandet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Lag (2026:246).
Läs hela lagen
Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 2 kap. 12 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1018
12 § Vid avtal om överlåtelse eller upplåtelse av en vara börjar ångerfristen löpa den dag då konsumenten får varan i sin besittning. Vid avtal om en tjänst börjar ångerfristen löpa den dag då avtalet ingås. Om avtalet avser flera varor eller en vara som består av flera delar, börjar ångerfristen löpa den dag då konsumenten får den sista varan respektive den sista delen av varan i sin besittning. I fråga om regelbunden leverans av varor under en viss tid börjar ångerfristen dock löpa när konsumenten får varorna från den första leveransen i sin besittning. I fråga om avtal om leverans av vatten, gas eller el, när försäljningen inte sker i en begränsad volym eller en fastställd kvantitet, och i fråga om avtal om leverans av fjärrvärme, börjar ångerfristen löpa den dag då avtalet ingås. Detsamma gäller i fråga om avtal om digitalt innehåll som levereras på något annat sätt än på ett fysiskt medium. Ångerfristen enligt första-tredje styckena börjar aldrig löpa förrän konsumenten har fått information om ångerrätten enligt 2 § första stycket 10 på det sätt som anges i 3 § eller 5 § första stycket. Rätten att ångra sig upphör dock senast ett år efter det att ångerfristen skulle ha löpt ut om information hade getts på föreskrivet sätt. Lag (2022:655).
Läs hela lagen
Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler 2 kap. 15 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1018
15 § Om konsumenten utövar sin ångerrätt, ska konsumenten ersätta näringsidkaren för 1. förhöjda leveranskostnader på grund av konsumentens val av leveransmetod, 2. en varas värdeminskning i den mån den beror på att konsumenten hanterat varan i större omfattning än som varit nödvändigt för att fastställa dess egenskaper eller funktion, under förutsättning att näringsidkaren har gett konsumenten information enligt 2 § första stycket 10 på det sätt som anges i 3 § eller 5 § första stycket, 3. en proportionell andel av det avtalade priset, i den mån priset är skäligt, för en tjänst som delvis utförts innan konsumenten utövade ångerrätten, under förutsättning att konsumenten uttryckligen, och i fråga om avtal utanför affärslokaler i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form, har begärt att tjänsten skulle börja utföras under ångerfristen, och näringsidkaren har gett konsumenten information enligt 2 § första stycket 10 och 12 på det sätt som anges i 3 § eller 5 § första stycket, och 4. en proportionell andel av det avtalade priset, i den mån priset är skäligt, för vatten, gas eller el, när försäljningen inte skett i en begränsad volym eller en fastställd kvantitet, eller fjärrvärme, där leveransen påbörjats innan konsumenten utövade ångerrätten, allt under förutsättning att konsumenten uttryckligen, och i fråga om avtal utanför affärslokaler i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form, har begärt att leverans skulle påbörjas under ångerfristen, och näringsidkaren har gett konsumenten information enligt 2 § första stycket 10 och 12 på det sätt som anges i 3 § eller 5 § första stycket. Lag (2022:655).
Läs hela lagen
Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid 2 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1659
2 § [Upphör att gälla den dag som regeringen bestämmer] Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag. Första stycket gäller inte i fråga om 1. de frister för häktningsframställning och häktningsförhandling som anges i 24 kap. 12 och 13 §§, 17 § fjärde stycket och 19 § rättegångsbalken, 2. den frist för sammanträde som anges i 19 § andra stycket lagen (1988:688) om kontaktförbud och som gäller a) i ärende om kontaktförbud avseende gemensam bostad, och b) i ärende om förbud enligt 3 kap. 5 § första stycket 2 lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder, och 3. den frist för övervakningsnämndens prövning av Kriminalvårdens beslut om tillfälligt omhändertagande som anges i 26 kap. 22 § och 28 kap. 11 § brottsbalken. Lag (2022:931).
Läs hela lagen

Läs också

Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.