Hoppa till innehållet

7 min läsning

Rättshjälp: vem kan få det, vad kostar det och hur ansöker du?

Rättshjälp betyder att staten betalar en del av kostnaden för ditt juridiska biträde i en tvist. Du kan få det om ditt ekonomiska underlag är högst 260 000 kr om året, om du behöver mer hjälp än rådgivning och om du inte har en rättsskyddsförsäkring som täcker saken. Du betalar själv en rättshjälpsavgift som beror på din inkomst.

Rättshjälp är statens stöd till dig som behöver ett juridiskt biträde men inte har råd att betala allt själv. Reglerna står i rättshjälpslagen. Rättshjälp är sista utvägen: först kommer rättsskyddet i din försäkring, sedan rättshjälpen.

Vem kan få rättshjälp?

Du kan få rättshjälp om ditt ekonomiska underlag är högst 260 000 kr om året, om du behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och om det är rimligt att staten bidrar. Alla tre villkoren måste vara uppfyllda (6–8 §§).

Inkomstgränsen står i lagen:

"Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag enligt 38 § inte överstiger 260 000 kr." Rättshjälpslagen, 6 § (lagtexten hos lagen.nu)

Ekonomiskt underlag är din beräknade årsinkomst, justerad för försörjning, förmögenhet och skulder. Bidrar du till underhållet av barn minskas årsinkomsten med 15 000 kr per barn, dock högst 75 000 kr. Har du en stor förmögenhet eller stora skulder som väsentligt ändrar din betalningsförmåga jämkas beloppet uppåt eller nedåt (38 §).

Det räcker inte att inkomsten är låg. Du ska också behöva hjälp av ett biträde och det behovet ska inte gå att lösa på annat sätt (7 §). Dessutom ska det vara rimligt att staten betalar, med hänsyn till sakens art och betydelse, tvistens värde och omständigheterna i övrigt (8 §). En tvist om ett litet belopp kan därför få avslag även om du uppfyller inkomstgränsen.

Varför går rättsskyddet i hemförsäkringen före?

Rättshjälp får inte beviljas om du har en rättsskyddsförsäkring eller liknande skydd som omfattar saken (9 §). Hemförsäkringar har ofta ett rättsskydd, så börja alltid där. Hur det fungerar och vad det brukar kosta dig förklarar vi i guiden om rättsskydd i hemförsäkringen.

Saknar du rättsskydd men borde ha haft det, med hänsyn till din övriga försäkring eller dina ekonomiska och personliga förhållanden, får du rättshjälp bara om det finns särskilda skäl (9 § andra stycket). Den som helt har låtit bli att försäkra sig trots att det hade varit rimligt kan alltså få nej.

När får du inte rättshjälp?

Lagen räknar upp ärenden där rättshjälp aldrig beviljas och ärenden där det krävs särskilda skäl. Det svåra är att listan omfattar flera vanliga vardagsfrågor (10 och 11 §§).

Typ av ärendeRättshjälp?Lagrum
Upprätta testamente, äktenskapsförord, gåvohandling eller inkomstdeklarationNej10 § 1
Förrätta bouppteckningNej10 § 2
SkuldsaneringNej10 § 3
Bodelning (utom klander av bodelning)Nej10 § 8
Trafikskadeersättning eller skadestånd från ansvarsförsäkring, om saken gäller personskada och inget mål har inletts vid domstolNej10 § 10
Äktenskapsskillnad och underhåll till barnBara med särskilda skäl11 § 1–2
Skatter, tullar och avgifterBara med särskilda skäl11 § 3
Mål om mindre värden (småmål) som avgörs av en lagfaren domare i tingsrättBara med särskilda skäl11 § 4
Tvist som uppstått i din näringsverksamhetBara med särskilda skäl13 §

Rättshjälp ges inte heller när du kan få en offentlig försvarare eller ett offentligt biträde, till exempel om du är misstänkt för brott (7 § andra stycket). Gäller det skuldsanering, se i stället guiden om att ansöka om skuldsanering.

Vad betalar staten och vad betalar du?

Staten betalar ditt rättshjälpsbiträde för arbete i högst 100 timmar, om inte annat beslutas, bevisning vid bland annat allmän domstol och hyresnämnd, och utredning för högst 10 000 kr (15–17 §§). Du slipper också vissa avgifter, till exempel ansökningsavgiften i domstol och hos Kronofogden för betalningsföreläggande (19 §).

Du betalar själv en rättshjälpsavgift. Den är en procentandel av biträdets kostnader och styrs av ditt ekonomiska underlag (23 §):

Ekonomiskt underlag per årRättshjälpsavgiftLägsta avgift
Högst 50 000 kr2 procentInget minimum
50 001 till 100 000 kr5 procent500 kr
100 001 till 120 000 kr10 procent1 000 kr
120 001 till 150 000 kr20 procent1 500 kr
150 001 till 200 000 kr30 procent2 000 kr
200 001 till 260 000 kr40 procent5 000 kr

Avgiften får aldrig bli högre än kostnaderna för biträdet (23 §). Tänk på att rättshjälpen inte omfattar motpartens rättegångskostnader. De finns inte bland kostnaderna som staten betalar enligt 15–19 §§. Förlorar du kan du alltså bli skyldig att betala motpartens kostnader själv.

Exempel: så räknas avgiften

Amir har en tvist med en byggfirma om 80 000 kr. Han har ingen rättsskyddsförsäkring som täcker saken. Hans beräknade årsinkomst är 210 000 kr och han bidrar till underhållet av två barn.

  • Ekonomiskt underlag: 210 000 kr minus 2 × 15 000 kr = 180 000 kr (38 §). Det är under 260 000 kr (6 §).
  • Avgiftsnivå: underlaget ligger mellan 150 000 och 200 000 kr, alltså 30 procent, dock minst 2 000 kr (23 §).
  • Biträdets kostnader blir 40 000 kr. Amirs rättshjälpsavgift blir 30 procent av 40 000 kr, alltså 12 000 kr. Staten betalar resten, 28 000 kr.

Exemplet är påhittat, men beräkningen följer rättshjälpslagen. Om rättshjälp alls beviljas avgör Rättshjälpsmyndigheten eller domstolen utifrån omständigheterna (8 och 39 §§).

Så gör du

  1. Läs villkoren i din hemförsäkring. Täcker rättsskyddet tvisten ska du använda det först (9 §).
  2. Boka rådgivning hos en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå. Rådgivningen ges i högst två timmar mot en avgift, och i regel krävs minst en timme innan rättshjälp kan beviljas (2 och 4 §§).
  3. Fyll i ansökan om rättshjälp tillsammans med biträdet. Ansökan ska vara skriftlig (3 §).
  4. Skicka ansökan till Rättshjälpsmyndigheten, eller till domstolen om målet redan pågår där. Den som beslutar i ärendet framgår av 39 §. Kontaktuppgifter finns hos Rättshjälpsmyndigheten på domstol.se.
  5. Får du avslag ska beslutet innehålla skälen (39 §). Ett beslut av Rättshjälpsmyndigheten kan överklagas till Rättshjälpsnämnden (44 §).

Vanliga frågor

Är rättshjälp gratis?

Nej. Du betalar en rättshjälpsavgift på mellan 2 och 40 procent av biträdets kostnader, beroende på ditt ekonomiska underlag. Rådgivningen innan du ansöker kostar också en avgift. Staten betalar resten av biträdets kostnader, i regel för högst 100 timmars arbete (4, 15 och 23 §§).

Kan jag få rättshjälp om jag har en hemförsäkring?

Ja, men bara om rättsskyddet i försäkringen inte omfattar just din tvist. Täcker försäkringen saken får rättshjälp inte beviljas. Har försäkringsbolaget sagt nej för att rättsskyddet inte omfattar tvisten kan du alltså ansöka om rättshjälp (9 §).

Kan jag få rättshjälp vid skilsmässa?

Bara om det finns särskilda skäl. Äktenskapsskillnad och sammanhängande frågor kräver särskilda skäl enligt 11 §, och bodelning ger inte rätt till rättshjälp alls, utom vid klander av bodelning (10 § 8). Läs mer i guiden om att ansöka om skilsmässa.

Får jag välja advokat själv?

Ja, i regel. Föreslår du någon som är lämplig ska den personen förordnas som rättshjälpsbiträde, om det inte finns särskilda skäl emot det. Att byta biträde senare kräver särskilt tillstånd (26 §).

Kan jag få rättshjälp som egenföretagare?

Bara med särskilda skäl om tvisten har uppstått i din näringsverksamhet. Då väger man in verksamhetens art och begränsade omfattning, din ekonomi och omständigheterna i övrigt (13 §).

Vår bedömning

Rättshjälp är ett skyddsnät, inte en första lösning. Det vanligaste misstaget är att söka rättshjälp innan man har kontrollerat rättsskyddet i hemförsäkringen. Det andra är att tro att stödet täcker allt. Du betalar en avgift som snabbt kan bli flera tusen kronor, och förlorar du kan motpartens kostnader hamna hos dig.

Vårt råd: börja med försäkringen och använd de två rådgivningstimmarna till att få en ärlig bedömning av om saken är värd att driva. Många tvister i vardagen löses billigare utan domstol, till exempel genom en anmälan till ARN vid konsumenttvister. Går tvisten till domstol och beloppet är stort bör du ha ett ombud. Vill du först förstå var du står kan du läsa mer under övriga rättsområden eller beskriva din situation och få en gratis bedömning.

Källor

Lagtexten artikeln bygger på

Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.

Rättshjälpslag (1996:1619) 2 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
2 § Rättshjälp får beviljas i en rättslig angelägenhet om förutsättningarna i 6-8 §§ är uppfyllda. För att rättshjälp skall beviljas krävs att rådgivning enligt 4 § har lämnats i angelägenheten i minst en timme, om inte sådan rådgivning är uppenbart obehövlig eller det finns något annat särskilt skäl. I 9 § finns bestämmelser om rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar. I 10-13 §§ finns bestämmelser om när rättshjälp inte får beviljas och när det krävs särskilda skäl för rättshjälp. I 21 och 22 §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott när angelägenheten skall behandlas utomlands. I 22 a-22 d §§ finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. Lag (2004:738).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 3 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
3 § Rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 4 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
4 § Rådgivning enligt denna lag lämnas i en rättslig angelägenhet av en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sammanlagt högst två timmar. Rådgivning kan också lämnas av någon annan som kan förordnas som rättshjälpsbiträde enligt 26 §. Rådgivning lämnas mot en avgift som betalas till den som lämnar rådgivningen. Den som har lämnat rådgivning får sätta ned avgiften till hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Är den rättssökande underårig får avgiften sättas ned till noll, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare bestämmelser om rådgivningsavgift och nedsättning av rådgivningsavgift. Lag (1999:63).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 6 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
6 § Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag enligt 38 § inte överstiger 260 000 kr. Rättshjälp får även beviljas ett dödsbo om det finns synnerliga skäl. I 14 § finns bestämmelser om övergång av rättshjälp till dödsbo. Lag (1999:63).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 7 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
7 § Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Rättshjälp får inte beviljas i sådana angelägenheter där hjälp genom offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 8 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
8 § Rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 9 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
9 § Rättshjälp får inte beviljas, om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten. Om den rättssökande saknar rättsskydd enligt första stycket men med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt eller sina ekonomiska och personliga förhållanden borde ha haft ett sådant skydd, får rättshjälp beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse för den rättssökande.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 10 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
10 § Rättshjälp får inte beviljas 1. för upprättande av inkomstdeklaration, äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling, 2. för förrättande av bouppteckning enligt 20 kap. ärvdabalken, 3. i en angelägenhet som rör skuldsanering eller F-skuldsanering, 4. i inskrivningsärenden enligt jordabalken, 5. i ärenden om fastighetsdeklaration, 6. i mål eller ärenden angående fastighetstaxering, 7. i registerärenden enligt sjölagen (1994:1009) eller lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., 8. i en angelägenhet som rör bodelning i annat fall än vid klander av bodelning, 9. om frågan om rättshjälp kan vänta till dess en annan rättslig angelägenhet där anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund har avgjorts, 10. i en angelägenhet som rör trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eller som rör skadestånd som ska betalas från en ansvarsförsäkring. Rättshjälp får dock beviljas i en sådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vid domstol eller enbart rör annan skada än personskada. Rättshjälp får inte heller beviljas i fråga om anspråk som har överlåtits till den rättssökande, om överlåtelsen kan antas ha skett för att åstadkomma en fördel vid prövning av ansökan om rättshjälp. Lag (2016:682).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 11 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
11 § Rättshjälp får beviljas endast när det finns särskilda skäl i en angelägenhet som 1. rör äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor, 2. rör underhåll till barn, 3. rör skatter, tullar, avgifter eller betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, 4. i tingsrätt skall avgöras av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken, 5. skall behandlas utomlands, utom i fall som avses i 21 §.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 13 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
13 § Rättshjälp får inte beviljas den som är eller har varit näringsidkare i en angelägenhet som har uppkommit i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans eller hennes ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt. Med näringsidkare avses en fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur som kan betecknas som yrkesmässig eller har ett bestämmande inflytande över en juridisk person som bedriver sådan verksamhet.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 15 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
15 § När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för rättshjälpsbiträde. Förmånen av rättshjälpsbiträde omfattar ersättning för arbete i högst 100 timmar, om inte annat beslutas enligt 34 §.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 16 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
16 § När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol, Arbetsdomstolen, arrendenämnd och hyresnämnd. Om inte något annat följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp. Lag (2024:316).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 17 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
17 § När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för utredning, som är skäligen påkallad för att ta tillvara den rättssökandes rätt, till en kostnad om högst 10 000 kr. Utredning i en angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet betalas dock inte om den kan erhållas genom den domstol eller myndighet som skall pröva angelägenheten. Den som har medverkat vid en utredning har rätt till ersättning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 19 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
19 § Den som har beviljats rättshjälp behöver inte betala ansökningsavgift, tilläggsavgift eller expeditionsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller avgift enligt 15 § 1-3 avgiftsförordningen (1992:191). Den som har beviljats rättshjälp i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande eller i ett mål om verkställighet behöver inte betala utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten. Den som har beviljats rättshjälp behöver inte betala några kostnader för kungörelser i mål eller ärenden vid domstol. Lag (2014:252).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 23 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
23 § Den som har beviljats rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska underlag enligt 38 §. Rättshjälpsavgiften, som aldrig får överstiga kostnaderna för rättshjälpsbiträdet, utgör 1. två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte överstiger 50 000 kr, 2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 50 000 men inte 100 000 kr, 3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 100 000 men inte 120 000 kr, 4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 120 000 men inte 150 000 kr, 5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 150 000 men inte 200 000 kr, 6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 200 000 kr. Avgift för rådgivning utöver en timme skall avräknas från den lägsta avgift som anges i andra stycket 2-6. Är den rättssökande underårig får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte skall betalas, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det. Avgiften för dödsbo som beviljas rättshjälp bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till dödsboets och dödsbodelägarnas ekonomiska förhållanden. Om rättshjälp övergår till ett dödsbo beräknas rättshjälpsavgiften med ledning av den avlidnes ekonomiska underlag. Lag (2000:273).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 26 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
26 § Till rättshjälpsbiträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den rättssökande själv föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Ett biträde får entledigas om det finns skäl till det. Byte av biträde får ske efter särskilt tillstånd och bara om det finns särskilda skäl. Om byte av biträde har skett en gång, får nytt byte ske endast om det finns synnerliga skäl. Ett biträde får sätta en advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå i sitt ställe (substitution) om det inte medför en beaktansvärd ökning av kostnaderna. I övrigt får substitution endast ske efter särskilt tillstånd. Lag (2009:1253).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 38 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
38 § Med ekonomiskt underlag avses i denna lag den rättssökandes beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning enligt andra stycket. Bidrar den rättssökande till underhållet av barn skall den beräknade årsinkomsten minskas med 15 000 kr för varje barn, dock högst 75 000 kr. Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligen ökad eller nedsatt på grund av förmögenhetsinnehav eller skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den beräknade årsinkomsten jämkas genom att skäligt belopp läggs till eller dras ifrån. Närmare bestämmelser om hur det ekonomiska underlaget skall beräknas meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1999:63).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 39 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
39 § Om ett mål eller ärende rörande den rättsliga angelägenheten pågår vid domstol, beslutar domstolen i frågor enligt denna lag. I annat fall beslutar Rättshjälpsmyndigheten i frågorna. Rättshjälpsmyndigheten beslutar också till vem ersättning enligt 30 § andra stycket och 31 § tredje stycket skall betalas. Om en ansökan om rättshjälp avslås helt eller delvis skall beslutet innehålla de skäl som har bestämt utgången. Vad som sägs om domstol i denna lag gäller även arrendenämnd och hyresnämnd. Rättshjälpsbiträdet beslutar om att sådan utredning som avses i 17 § första stycket skall utföras. Lag (2004:738).
Läs hela lagen
Rättshjälpslag (1996:1619) 44 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:802
44 § Beslut av rättshjälpsbiträde i fråga om utredning enligt 17 § första stycket får inte överklagas. Rättshjälpsmyndighetens beslut enligt 30 § andra stycket, 31 § tredje stycket och 40 § andra stycket får inte överklagas. Övriga beslut av Rättshjälpsmyndigheten får överklagas till Rättshjälpsnämnden. Rättshjälpsnämndens beslut får inte överklagas.
Läs hela lagen

Läs också

Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.