7 min läsning
Diskriminering på jobbet: vad räknas och vad kan du göra?
Diskriminering på jobbet innebär att du missgynnas på ett sätt som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Vänd dig i första hand till facket om du är medlem, annars till Diskrimineringsombudsmannen, och bevaka fristerna, som kan vara så korta som två veckor.
Diskrimineringslagen förbjuder arbetsgivare att diskriminera, från rekryteringen till uppsägningen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att lagen följs (4 kap. 1 §). Här går vi igenom vad som räknas som diskriminering, vad du kan få och vilka frister som gäller.
Vad räknas som diskriminering på jobbet?
Att du missgynnas på ett sätt som har samband med någon av lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (1 kap. 1 och 5 §§).
"En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren 1. är arbetstagare, 2. gör en förfrågan om eller söker arbete, 3. söker eller fullgör praktik, eller 4. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft." Diskrimineringslagen, 2 kap. 1 § (lagtexten hos lagen.nu)
Lagen skiljer mellan sex former av diskriminering (1 kap. 4 §):
| Form | Vad det betyder |
|---|---|
| Direkt diskriminering | Du behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, och det har samband med en diskrimineringsgrund |
| Indirekt diskriminering | En regel som ser neutral ut missgynnar särskilt personer med en viss grund, utan ett berättigat syfte och lämpliga och nödvändiga medel |
| Bristande tillgänglighet | Skäliga åtgärder för tillgänglighet har inte vidtagits för en person med funktionsnedsättning |
| Trakasserier | Ett uppträdande som kränker din värdighet och har samband med en diskrimineringsgrund |
| Sexuella trakasserier | Ett uppträdande av sexuell natur som kränker din värdighet |
| Instruktioner att diskriminera | Order om att diskriminera till någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande |
Graviditet omfattas också. Enligt DO kan missgynnande av gravida vara diskriminering som har samband med kön (DO om graviditet). Vissa undantag finns, till exempel när en egenskap är ett verkligt och avgörande yrkeskrav, eller särbehandling på grund av ålder som har ett berättigat syfte (2 kap. 2 §).
Frågan växer. Under 2025 tog DO emot 1 962 anmälningar om diskriminering i arbetslivet, 48 procent fler än året innan. Vanligast var etnisk tillhörighet (41 procent), följt av funktionsnedsättning (35 procent) och kön (24 procent), enligt DO:s statistikrapport 2026.
Vad måste arbetsgivaren göra vid trakasserier?
Utreda och vidta åtgärder. Får arbetsgivaren veta att en anställd anser sig ha blivit trakasserad eller sexuellt trakasserad i samband med arbetet, av någon som arbetar där, måste arbetsgivaren utreda vad som har hänt och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden (2 kap. 3 §).
Gör arbetsgivaren inte det kan den bli skyldig att betala diskrimineringsersättning, även om det inte var arbetsgivaren som trakasserade dig (5 kap. 1 §). Berätta därför skriftligt för arbetsgivaren vad som har hänt, så att det går att visa när arbetsgivaren fick veta.
Dålig behandling som inte har samband med någon diskrimineringsgrund är inte diskriminering i lagens mening. Den kan i stället vara en arbetsmiljöfråga, eftersom arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa (arbetsmiljölagen 3 kap. 2 §).
Vad kan du få om du har blivit diskriminerad?
Diskrimineringsersättning för kränkningen, och i vissa fall ersättning för ekonomisk förlust. När ersättningen bestäms ska det särskilt beaktas att den ska motverka diskriminering (5 kap. 1 §).
- Ekonomisk förlust ersätts inte vid beslut om anställning eller befordran, och inte vid bristande tillgänglighet (5 kap. 1 §).
- Ogiltighet. En diskriminerande uppsägning ska förklaras ogiltig om du begär det, och en diskriminerande bestämmelse i ett avtal kan jämkas eller förklaras ogiltig (5 kap. 3 §).
- Bevisbörda. Du behöver visa omständigheter som ger anledning att anta att du har diskriminerats. Då är det arbetsgivaren som ska visa att det inte har skett (6 kap. 3 §).
Vart vänder du dig och vilka frister gäller?
Är du med i ett fackförbund, vänd dig dit först. Facket har förtur att föra din talan. Annars kan DO eller en ideell förening föra talan för dig om du medger det, och du kan också driva saken själv (6 kap. 2 §).
| Situation | Frist | Lagrum |
|---|---|---|
| Du vill att en uppsägning eller ett avsked ska förklaras ogiltigt | Meddela arbetsgivaren inom två veckor | 6 kap. 4 §, LAS 40 § |
| Du vill ha ersättning med anledning av uppsägning eller avsked | Meddela arbetsgivaren inom fyra månader | 6 kap. 4 §, LAS 41 § |
| Annat, och du företräds av facket | Facket ska begära förhandling inom fyra månader från att det fick kännedom om saken och senast två år efter händelsen | 6 kap. 4 §, MBL 64 § |
| Annat, och du kan inte företrädas av facket | Väck talan inom fyra månader från att du fick kännedom om saken och senast två år efter händelsen | 6 kap. 4 §, MBL 66 § |
Saknade uppsägningsbeskedet uppgift om vad du ska göra för att angripa uppsägningen räknas LAS-fristerna i stället från den dag anställningen upphörde, och ogiltighetsfristen blir en månad. Efter underrättelsen ska talan väckas inom två veckor (ogiltighet) eller fyra månader (ersättning) från att fristen gick ut, eller från att en förhandling avslutades (LAS 40 och 41 §§).
En anmälan till DO stoppar inte fristerna. DO kan i vissa fall avbryta preskriptionen genom ett skriftligt meddelande till arbetsgivaren, men inte när det gäller ogiltighet av en uppsägning eller ett avsked (6 kap. 5 §). DO skriver själv att preskriptionstiden i arbetslivet kan vara så kort som två veckor och att du ansvarar för att bevaka den (DO om frister).
Exempel: så räknar du fristerna
Nadia berättar för sin chef den 1 oktober 2026 att hon är gravid. Den 12 oktober 2026 får hon ett uppsägningsbesked med hänvisning till arbetsbrist, samtidigt som arbetsgivaren annonserar efter någon med samma arbetsuppgifter. Hon är inte med i facket.
- Vill hon att uppsägningen förklaras ogiltig ska hon meddela arbetsgivaren senast den 26 oktober 2026 (6 kap. 4 §, LAS 40 §).
- Vill hon ha diskrimineringsersättning ska hon meddela arbetsgivaren senast den 12 februari 2027 (6 kap. 4 §, LAS 41 §).
- Tidpunkten och annonsen kan vara omständigheter som ger anledning att anta diskriminering. Då är det arbetsgivaren som ska visa att graviditeten inte spelade in (6 kap. 3 §).
- Hon kan anmäla till DO, men anmälan stoppar inte fristerna.
Exemplet är påhittat, men fristerna följer lagen.
Så gör du
- Skriv ner vad som har hänt: datum, vad som sades och vem som var där. Spara mejl, sms och annonser.
- Är du med i facket, kontakta dem direkt. Facket har förtur att föra din talan (6 kap. 2 §).
- Gäller det trakasserier, berätta skriftligt för arbetsgivaren. Då måste arbetsgivaren utreda och vidta åtgärder (2 kap. 3 §).
- Räkna ut fristerna samma dag. Gäller det en uppsägning är fristen för ogiltighet två veckor (LAS 40 §).
- Anmäl till DO via do.se, men bevaka fristerna själv.
- Ska saken till domstol bör du ha facket, DO, en ideell förening eller ett ombud vid din sida.
Vanliga frågor
Är det diskriminering att bli uppsagd för att jag är gravid?
Ja, det kan vara diskriminering som har samband med kön. Enligt DO är en anställning som avslutas helt eller delvis på grund av graviditet eller mammaledighet aldrig tillåten, och det strider både mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Vad som gäller vid föräldraledighet förklarar vi i guiden om föräldraledighet och semester.
Får arbetsgivaren ta hänsyn till ålder?
Ibland. Särbehandling på grund av ålder är tillåten om den har ett berättigat syfte och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Åldersgränser för pensionsförmåner och liknande är också tillåtna (2 kap. 2 §). I övriga fall är ålder en diskrimineringsgrund som alla andra.
Kan arbetsgivaren straffa mig för att jag har anmält?
Nej. Arbetsgivaren får inte utsätta dig för repressalier för att du har anmält eller påtalat att arbetsgivaren brutit mot lagen, medverkat i en utredning eller avvisat eller fogat dig i arbetsgivarens trakasserier (2 kap. 18 §). Gör arbetsgivaren det ska den betala diskrimineringsersättning (5 kap. 1 §).
Gäller skyddet om jag är sjuk under lång tid?
Det kan göra det. En funktionsnedsättning är en varaktig begränsning av funktionsförmågan till följd av en skada eller sjukdom (1 kap. 5 §). En övergående sjukdom räknas inte. Läs mer i guiden om att bli uppsagd under sjukskrivning.
Vår bedömning
Diskriminering kan vara svår att bevisa, men lagen hjälper dig på vägen. Du behöver bara visa omständigheter som ger anledning att anta att du har diskriminerats, sedan är det arbetsgivaren som måste förklara sig. Därför blir dokumentationen avgörande: datum, mejl, vem som sa vad och vad som hände efteråt.
Det farligaste misstaget är att vänta på DO. En anmälan är viktig, men den stoppar inte fristerna, och vid en uppsägning kan du ha två veckor på dig. Kontakta facket först om du är medlem, räkna ut fristen samma dag och ta hjälp av ett ombud om saken kan gå till domstol. Gäller det en provanställning, läs också guiden om provanställning. Läs mer om arbetsrätt eller beskriv din situation för en gratis bedömning.
Källor
Lagtexten artikeln bygger på
Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
4 § I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
5 § I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Diskrimineringsgrunden kön omfattar även den som 1. avser att få fastställt eller har fått fastställt ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen, eller 2. avser att ändra eller har ändrat kroppen genom sådana kirurgiska ingrepp som omfattas av lagen (2024:237) om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen. Lag (2024:242).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
1 § En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren 1. är arbetstagare, 2. gör en förfrågan om eller söker arbete, 3. söker eller fullgör praktik, eller 4. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte i fråga om den som gör en förfrågan om arbete. Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första stycket ska likställas med arbetsgivaren. Lag (2014:958).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
2 § Förbudet i 1 § hindrar inte 1. särbehandling som föranleds av en egenskap som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna om, vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, egenskapen på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte och kravet är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet, 2. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och som avser annat än löne- eller andra anställningsvillkor, 3. tillämpning av åldersgränser för rätt till pensions-, efterlevande- eller invaliditetsförmåner i individuella avtal eller kollektivavtal, eller 4. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
3 § Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare anser sig i samband med arbetet ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
18 § En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren 1. anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen, 2. medverkat i en utredning enligt lagen, eller 3. avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren 1. gör en förfrågan om eller söker arbete, 2. söker eller fullgör praktik, eller 3. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som avses i första eller andra stycket ska likställas med arbetsgivaren.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
1 § Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den. Bestämmelser om ombudsmannens uppgifter finns också i lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
1 § Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen. En arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 § första stycket eller 18 § ska också betala ersättning för den förlust som uppkommer. Detta gäller dock inte förlust som uppkommer vid beslut som rör anställning eller befordran. Det gäller inte heller förlust som uppkommer med anledning av diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis. Lag (2014:958).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
3 § Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag, ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Har bestämmelsen sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet förklaras ogiltigt. Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Om någon diskrimineras genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på arbetsplatsen ska bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan om den som diskriminerats begär det.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
2 § Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild som medger det. När ombudsmannen eller föreningen för sådan talan får ombudsmannen eller föreningen i samma rättegång också föra annan talan för den enskilde om han eller hon medger det. I mål enligt 1 § första stycket förs ombudsmannens talan i Arbetsdomstolen. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. För att få föra talan ska föreningen med hänsyn till sin verksamhet och sitt intresse i saken, sina ekonomiska förutsättningar att föra talan och förhållandena i övrigt vara lämpad att företräda den enskilde i målet. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får ombudsmannen eller föreningen föra talan bara om arbetstagarorganisationen inte gör det.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
3 § Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
4 § Om någon för talan med anledning av uppsägning eller avskedande ska följande bestämmelser i lagen (1982:80) om anställningsskydd tillämpas: - 40 § om tidsfrist för talan om ogiltigförklaring, - 41 § om tidsfrist för talan om skadestånd eller andra fordringsanspråk, och - 42 § om förlorad talerätt på grund av preskription. Om någon för annan talan mot en arbetsgivare än sådan som avses i första stycket ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas: - 64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling, - 65 § om tidsfrist för väckande av talan, - 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 § första stycket första meningen ska vara två månader, och - 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription. Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna enligt andra stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:736
5 § I mål enligt 1 § första stycket kan Diskrimineringsombudsmannen avbryta preskription, utom i fall som avser ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande, genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att ombudsmannen utnyttjar sin rätt till preskriptionsavbrott. Om preskription avbrutits genom ett sådant meddelande löper ny preskriptionstid enligt 4 § från dagen för avbrottet. Preskription kan inte avbrytas mer än en gång.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
40 § En arbetstagare som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, skall underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått något sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, uppgår dock tidsfristen till en månad och räknas från den dag då anställningen upphörde. Om en arbetstagare gör gällande att ett anställningsavtal har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket och avser att yrka förklaring att avtalet skall gälla tills vidare, skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad efter anställningstidens utgång. Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse gick ut.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
41 § Den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i denna lag skall underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs eller fordringen förföll till betalning. Har en arbetstagare inte fått något sådant besked om skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, räknas tiden i stället från den dag då anställningen upphörde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 4 § första stycket, räknas tidsfristen från anställningstidens utgång. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 6 f § räknas tidsfristen från den dag då någon anställdes på den lediga anställningen. Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut. Lag (2006:439).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:886
64 § Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats. Första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten. Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten till förhandling.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:886
66 § Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i organisationen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkalla förhandling. Talan skall i sådant fall väckas inom tid som anges i 65 §. I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall han väcka talan inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1001
2 § Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl. Lag (2002:585).Läs hela lagen
Läs också
Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.