Hoppa till innehållet

7 min läsning

Utmätning av lön: så mycket får Kronofogden ta 2026

Vid utmätning av lön får Kronofogden bara ta den del av lönen efter skatt som överstiger ditt förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet är ett normalbelopp, 6 243 kr i månaden för en ensamstående under 2026, plus din bostadskostnad. Arbetsgivaren drar beloppet från lönen och betalar till Kronofogden. Beslutet ska ändras om det finns anledning, till exempel om din situation ändras, och du kan överklaga det utan tidsgräns.

Utmätning av lön betyder att Kronofogden beslutar att din arbetsgivare ska hålla inne en del av lönen och betala den till Kronofogden (utsökningsbalken 7 kap. 3 §). Det kan ske när en skuld har fastställts, till exempel genom ett utslag eller en dom, och ska drivas in av Kronofogden (3 kap. 1 §).

Hur mycket får Kronofogden ta av lönen?

Bara det som blir över när preliminärskatten och ditt förbehållsbelopp är avdragna. Förbehållsbeloppet ska täcka dina och din familjs vanliga levnadskostnader och boendet (7 kap. 4, 5 och 15 §§).

"Lön får utmätas endast till den del lönen överstiger det som gäldenären behöver för sitt och sin familjs underhåll samt för att fullgöra betalningsskyldighet mot någon annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen." Utsökningsbalken, 7 kap. 4 § (lagtexten hos lagen.nu)

Kronofogden bestämmer två belopp: hur mycket arbetsgivaren högst får hålla inne varje gång lönen betalas ut, och ditt förbehållsbelopp. Myndigheten kan också bestämma att all lön över förbehållsbeloppet ska tas (7 kap. 8 §). Utmätning ska bara ske om det är försvarligt med hänsyn till beloppet som kan komma in (7 kap. 3 §).

Reglerna gäller inte bara lön. Pension, sjukpenning, föräldrapenning och ersättning vid arbetslöshet kan också utmätas på samma sätt (7 kap. 1 §). Under 2025 fattade Kronofogden 110 021 nya beslut om löneutmätning, och utmätning av lön och annan ersättning gav cirka 5,7 miljarder kronor, enligt Kronofogdens årsredovisning för 2025.

Hur räknas förbehållsbeloppet 2026?

Normalbeloppet för ditt hushåll plus din faktiska bostadskostnad. Normalbeloppen bestäms för varje år (7 kap. 5 §), och Kronofogdens belopp för 2026 gäller från den 1 januari till den 31 december 2026.

HushållsmedlemNormalbelopp per månad 2026
Ensamstående vuxen6 243 kr
Makar eller sambor tillsammans10 314 kr
Barn 0–6 år3 336 kr
Barn 7–10 år4 004 kr
Barn 11–14 år4 672 kr
Barn 15 år eller äldre5 339 kr

Normalbeloppet ska täcka alla vanliga levnadskostnader utom boendet, som läggs till separat (7 kap. 5 §). Enligt Kronofogdens allmänna råd räknas till exempel mat, kläder, hygien, hushållsel, telefon, internet och försäkringar dit. Bostadskostnaden läggs till med avdrag för bostadsbidrag och liknande.

  • Tillägg kan göras för till exempel nödvändig barnomsorg, kostnader för sjukdom, vissa resor till arbetet och umgängeskostnader, enligt de allmänna råden.
  • Har du en regelbunden sidoinkomst minskas förbehållsbeloppet i motsvarande mån.
  • Lever du med make eller sambo ska hens förmåga att bidra till de gemensamma kostnaderna räknas med. Du ansvarar för den del av kostnaderna som motsvarar din andel av era sammanlagda inkomster (7 kap. 4 §).

Vilka skulder går först?

Underhållsbidrag till barn och make har företräde framför andra skulder. Därefter kommer bland annat vissa statliga fordringar och skadestånd på grund av brott (7 kap. 14 §). Preliminär skatt dras alltid före utmätningen (7 kap. 15 §).

Betalar du underhållsbidrag eller något annat som har bättre rätt till lönen ska det räknas in i förbehållsbeloppet (7 kap. 4 §). Tala därför om för Kronofogden vad du betalar och skicka underlag.

Kan du påverka eller stoppa löneutmätningen?

Ja, på flera sätt. Du ska få yttra dig innan beslutet, beslutet ska ändras om det finns anledning och du kan få anstånd, alltså ett uppehåll, om det finns särskilda skäl (7 kap. 7, 10 och 11 §§).

  • Ändring: höjs din hyra, minskar din inkomst eller får du barn, begär att Kronofogden ändrar beslutet (7 kap. 10 §).
  • Anstånd: kan beviljas om borgenären går med på det eller om det finns särskilda skäl på grund av dina och din familjs förhållanden (7 kap. 11 §). Enligt Kronofogdens allmänna råd kan det till exempel vara sjukdom eller olycksfall.
  • Överklagande: ett beslut om löneutmätning får överklagas utan tidsgräns. Överklagandet ska vara skriftligt och lämnas till Kronofogden, som skickar det till tingsrätten (18 kap. 1, 7, 9 och 10 §§).
  • Uppgörelse: kontakta den du är skyldig pengar. Enligt Kronofogden innebär en avbetalningsplan inte automatiskt att borgenären tar tillbaka sin ansökan om utmätning, så be om ett skriftligt besked. Läs mer om avbetalningsplan hos inkasso.
  • Skuldsanering: efter ett inledandebeslut om skuldsanering får utmätning inte ske för skulder som fanns före beslutet, med undantag för bland annat underhållsskulder (42 § skuldsaneringslagen). Läs mer om vem som kan få skuldsanering.

Exempel: så räknas utmätningen

Karim är ensamstående och har inga barn. Han tjänar 26 500 kr i månaden efter skatt och betalar 8 200 kr i hyra. Kronofogden driver in en obetald kredit som han har fått ett utslag för.

  • Förbehållsbelopp: 6 243 kr i normalbelopp plus 8 200 kr i hyra, alltså 14 443 kr.
  • Utrymme för utmätning: 26 500 kr minus 14 443 kr, alltså 12 057 kr i månaden.
  • Kronofogden bestämmer ett utmätningsbelopp på högst det, och arbetsgivaren håller inne beloppet vid varje löneutbetalning (7 kap. 8 och 20 §§).
  • Höjs hyran till 9 000 kr kan Karim begära ändring. Utrymmet minskar då med 800 kr (7 kap. 10 §).

Exemplet är påhittat, men räkningen följer lagen och Kronofogdens normalbelopp för 2026.

Så gör du

  1. Läs underrättelsen från Kronofogden och svara inom tiden, till exempel om hyra, barn eller andra kostnader som ska räknas med (7 kap. 7 §).
  2. Kontrollera beslutet: stämmer normalbeloppet, bostadskostnaden och antalet barn?
  3. Ändras din ekonomi, skicka underlag till Kronofogden och begär att beslutet ändras (7 kap. 10 §).
  4. Har du tillfälliga extra kostnader, till exempel vid sjukdom, ansök om anstånd (7 kap. 11 §).
  5. Tycker du att beslutet är fel, överklaga det skriftligt till tingsrätten. Överklagandet lämnas till Kronofogden, och för löneutmätning finns ingen tidsgräns (18 kap. 7 och 9 §§).
  6. Går skulderna inte att betala, kontakta budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kommunen ska erbjuda den (13 kap. 2 § socialtjänstlagen).

Vanliga frågor

Kan Kronofogden ta hela lönen?

Nej. Du får alltid behålla förbehållsbeloppet, som ska räcka till dina och din familjs vanliga levnadskostnader och boendet (7 kap. 4 och 5 §§). Arbetsgivaren får bara hålla inne det som överstiger förbehållsbeloppet (7 kap. 20 §).

Kan Kronofogden göra utmätning på pension eller sjukpenning?

Ja. Samma regler gäller för bland annat pension, sjukpenning, föräldrapenning och ersättning vid arbetslöshet (7 kap. 1 §). För sjukpenning och andra dagersättningar bestäms beloppen per dag (7 kap. 8 §).

Hur påverkar min sambos inkomst?

Lever du med make eller sambo ska hens förmåga att bidra till de gemensamma kostnaderna räknas med. Du står för den del av kostnaderna som motsvarar din andel av era sammanlagda inkomster (7 kap. 4 §). Tjänar du två tredjedelar av hushållets inkomst står du alltså för två tredjedelar av de gemensamma kostnaderna.

Får min arbetsgivare veta om utmätningen?

Ja. Kronofogden ska underrätta arbetsgivaren om beslutet, eftersom det är arbetsgivaren som håller inne beloppet och betalar det till Kronofogden (7 kap. 12 och 20 §§). Arbetsgivaren får bara hålla inne det som överstiger förbehållsbeloppet.

Kan jag pausa löneutmätningen?

Ja, genom anstånd. Borgenären kan gå med på det, eller så kan Kronofogden bevilja anstånd om det finns särskilda skäl på grund av dina och din familjs förhållanden (7 kap. 11 §). Enligt Kronofogdens allmänna råd kan det till exempel vara sjukdom eller olycksfall.

Vår bedömning

Titta inte bara på beloppet som dras, utan på hur det har räknats fram. Normalbeloppet är fast för hela året, men bostadskostnaden, barnen och tilläggen bygger på uppgifter som du lämnar. Kronofogden bedömer själv att högre boendekostnader har gett högre förbehållsbelopp och mindre utrymme för utmätning. Ändras något i din ekonomi, säg till direkt.

Löneutmätning löser inte alltid en stor skuldbörda på egen hand, eftersom ränta fortsätter att växa på det som inte är betalt. Har du flera skulder hos Kronofogden och ingen möjlighet att betala dem inom rimlig tid, är skuldsanering värd att undersöka. Fler guider finns under skulder och inkasso, bland annat om vad ett utslag från Kronofogden innebär.

Källor

Lagtexten artikeln bygger på

Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.

Utsökningsbalk (1981:774) 3 kap. 1 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
1 § Verkställighet får under de förutsättningar som anges i detta kapitel ske på grund av följande exekutionstitlar: 1. domstols dom, utslag eller beslut, 2. förlikning som är stadfäst av en domstol och medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av en domstol, 3. godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordningsbot eller godkänt avgiftsföreläggande, 4. skiljedom eller beslut om avskrivning av ett skiljeförfarande, 5. förbindelse angående underhållsbidrag, 6. förvaltningsmyndighets beslut som a) innefattar betalningsskyldighet, förutsatt att beslutet får överklagas i annan ordning än den som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725), eller b) får verkställas enligt en särskild föreskrift, 7. handling som enligt en särskild föreskrift får läggas till grund för verkställighet, och 8. Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Vidare gäller det som sägs i balken om skiljedom även beslut om avskrivning av skiljeförfarande. Lag (2022:1320).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 1 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av 1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse, 2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares, 3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse, 4. belopp som utgår som pension eller livränta, 5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas. Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person. Lag (2010:1229).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 3 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
3 § Lön som innestår hos arbetsgivaren får utmätas genom att arbetsgivaren åläggs att innehålla och betala ut en viss del av lönen till kronofogdemyndigheten. Beslutet om utmätning får avse framtida utbetalningar av lön eller viss lönepost. Utmätning av lön skall ske endast om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in. Lag (1995:298).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 4 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
4 § Lön får utmätas endast till den del lönen överstiger det som gäldenären behöver för sitt och sin familjs underhåll samt för att fullgöra betalningsskyldighet mot någon annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Om utmätning sker för en fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, ska även betalningsskyldighet mot den som har lika rätt som sökanden beaktas. Om gäldenären lever tillsammans med en make eller är sambo, ska dennes förmåga att med sin inkomst bidra till familjens gemensamma kostnader beaktas vid beräkningen av det belopp som behövs för underhållet. Gäldenären ska ansvara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar hans eller hennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna. Om utmätningen avser ackordslön, provision eller någon annan ersättning som avser betalning för en period som är längre än en månad, ska särskild hänsyn tas till detta förhållande. Lag (2026:854).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 5 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
5 § Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 2020 (normalbelopp). Beloppen är - 60 200 kronor för ensamstående, - 99 450 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda, - 32 170 kronor för ett barn som är 0-6 år, - 38 610 kronor för ett barn som är 7-10 år, - 45 050 kronor för ett barn som är 11-14 år, och - 51 480 kronor för ett barn som är 15 år eller äldre. Normalbeloppen ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2021:790).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 7 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
7 § Innan ett beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja handläggningen. Om det inte finns särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren. Lag (1995:298).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 8 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
8 § Vid utmätning av lön skall kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (utmätningsbeloppet), dels förbehållsbeloppet. I stället för att fastställa ett utmätningsbelopp får myndigheten bestämma att all lön som överstiger förbehållsbeloppet skall tas i anspråk. Vid utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 § första stycket 5 bestäms utmätningsbeloppet och förbehållsbeloppet per dag. Om sådan ersättning betalas ut för mer än en dag, skall utmätningsbelopp och förbehållsbelopp för samtliga dagar som ingår i ersättningsperioden räknas samman. Lag (1995:298).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 10 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
10 § Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Ett beslut behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp. Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten. Lag (2021:790).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 11 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
11 § Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl på grund av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt. Lag (2021:790).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 12 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
12 § Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren om ett beslut om utmätning och beslut i frågor som avses i 9 11 §§. Lag (1995:298).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 14 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
14 § Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde framför andra fordringsanspråk: 1. fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken, 2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen, 3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., 4. fordran som avser skadestånd på grund av brott. Företrädesrätten enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid verkställighetstillfället inte är äldre än fem år. Lag (2022:753).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 15 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
15 § Avdrag för preliminär skatt har företräde framför utmätning av lön. En fordran enligt 14 § första stycket 1 har företräde framför förrättningskostnaderna i målet. Lag (1997:490).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 7 kap. 20 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
20 § Arbetsgivaren skall innehålla utmätningsbeloppet endast till den del som lönen överstiger förbehållsbeloppet. Arbetsgivaren skall betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten på tid och sätt som myndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten får, i de fall regeringen föreskriver det, besluta att det innehållna beloppet skall betalas ut till en annan myndighet än kronofogdemyndigheten. Om det finns särskild anledning till det, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten. Lag (1995:298).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 18 kap. 1 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
1 § Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var svaranden har sitt hemvist. Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet. I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten skall dock inte vara part i domstolen. Lag (2006:672).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 18 kap. 7 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
7 § Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid. Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätningsbeslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare. Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränkning till viss tid. Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Lag (2015:683).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 18 kap. 9 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
9 § Ett överklagande skall ges in till kronofogdemyndigheten. Ett överklagande som inte har kommit in i rätt tid skall avvisas av kronofogdemyndigheten. Om överklagandet har kommit in till tingsrätten inom tiden för överklagande, skall den omständigheten att överklagandet har kommit in till kronofogdemyndigheten först därefter inte föranleda att det avvisas. Om den som vill överklaga ett beslut visar laga förfall innan tiden för överklagande gått ut, skall kronofogdemyndigheten sätta ut ny tid. Lag (1993:516).
Läs hela lagen
Utsökningsbalk (1981:774) 18 kap. 10 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1206
10 § Om överklagandet inte avvisas, skall kronofogdemyndigheten så snart som möjligt sända detta och övriga handlingar i målet till tingsrätten. Lag (1993:516).
Läs hela lagen
Skuldsaneringslag (2016:675) 42 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:445
42 § Efter inledandebeslutet får utmätning för fordringar som uppkommit dessförinnan inte ske innan frågan om skuldsanering är avgjord genom ett beslut som har fått laga kraft. Om utmätning ändå sker, är åtgärden utan verkan. Första stycket gäller inte fordringar som enligt 31 § inte omfattas av skuldsaneringen. Det gäller inte heller om, efter överklagande, rätten på begäran av en borgenär bestämmer att utmätning får ske. Denna paragraf tillämpas även i fråga om ett beslut om betalningssäkring och verkställighet av ett sådant beslut.
Läs hela lagen
Socialtjänstlag (2025:400) 13 kap. 2 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1652
2 § Socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning om en skuldsatt person behöver vägledning för att hitta långsiktiga lösningar på sina ekonomiska svårigheter. Insatsen ska även erbjudas under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F- skuldsanering är helt avslutad.
Läs hela lagen

Läs också

Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.