7 min läsning
Renovera bostadsrätt: när behöver du styrelsens tillstånd?
Du behöver styrelsens tillstånd om renoveringen innefattar ingrepp i en bärande konstruktion, installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, av ventilation eller av eldstad eller rökkanal, annan påverkan på brandskyddet eller någon annan väsentlig förändring av lägenheten. Styrelsen får bara säga nej om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Är du missnöjd kan hyresnämnden pröva frågan.
Det mesta i en vanlig renovering bestämmer du själv över i din bostadsrätt. Men vissa åtgärder kräver styrelsens tillstånd enligt bostadsrättslagen 7 kap. 7 §, och några kräver dessutom en anmälan till kommunen. Här går vi igenom var gränsen går och vad du gör om styrelsen säger nej.
Vilka renoveringar kräver styrelsens tillstånd?
Fem typer av åtgärder kräver tillstånd: ingrepp i en bärande konstruktion, installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, installation eller ändring av ventilation, installation eller ändring av eldstad eller rökkanal eller annan påverkan på brandskyddet, och någon annan väsentlig förändring av lägenheten (7 kap. 7 §).
Har lägenheten särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs dessutom alltid tillstånd för en åtgärd som påverkar ett sådant värde.
Sveriges Domstolar ger exempel på vad det betyder i praktiken. Du kan inte ta upp en dörr i en bärande vägg utan att först fråga styrelsen. Du får inte heller flytta kök eller badrum utan tillstånd, eftersom det kräver ändrade ledningsdragningar. Även att ta bort ett element med vattenburen värme kräver tillstånd (domstol.se om om- och tillbyggnad).
| Åtgärd | Styrelsens tillstånd (7 kap. 7 §) | Anmälan till kommunen (6 kap. 1 § plan- och byggförordningen) |
|---|---|---|
| Göra en öppning i en bärande vägg | Ja, punkt 1 | Ja, om de bärande delarna påverkas väsentligt |
| Flytta kök eller badrum, dra om rör för vatten eller avlopp | Ja, punkt 2 | Ja, vid installation eller väsentlig ändring av vatten eller avlopp |
| Ta bort ett element med vattenburen värme | Ja, punkt 2 | Nej, värme finns inte med i listan |
| Installera eller ändra ventilation | Ja, punkt 3 | Ja, vid installation eller väsentlig ändring |
| Installera en kamin eller ändra en rökkanal | Ja, punkt 4 | Ja, vid installation eller väsentlig ändring |
| Måla, tapetsera eller byta golv utan att röra ledningar | Nej, om det inte är en väsentlig förändring | Nej |
Vanliga ytskikt kräver alltså inget tillstånd. Du har underhållsansvaret för lägenhetens inre och bestämmer själv över till exempel golv och köksinredning. Du ska däremot följa de ordningsregler som föreningen har gett i överensstämmelse med ortens sed (7 kap. 9 §).
När får styrelsen säga nej?
Bara när åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Styrelsen kan också säga ja med villkor. Är du missnöjd med beslutet kan du begära att hyresnämnden prövar frågan (7 kap. 7 §).
"Styrelsen får vägra att ge tillstånd till en åtgärd endast om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen." Bostadsrättslagen 7 kap. 7 § (lagtexten hos lagen.nu)
Lagen säger inte närmare vad påtaglig skada eller olägenhet är. Ordet påtaglig tyder på att det ska finnas en verklig risk för föreningen, inte bara en allmän oro. Be därför styrelsen förklara skriftligt vad skadan eller olägenheten består i.
Hyresnämndens beslut i frågan kan överklagas till Svea hovrätt. Överklagandet ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades (11 kap. 3 §).
Behöver du också anmäla renoveringen till kommunen?
Ja, för vissa åtgärder. Plan- och byggförordningen kräver anmälan när en ändring påverkar de bärande delarna eller brandskyddet väsentligt, och vid installation eller väsentlig ändring av eldstad, rökkanal, ventilation, vattenförsörjning eller avlopp (6 kap. 1 §).
Arbetet får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked (plan- och bygglagen 10 kap. 3 §). Styrelsens tillstånd och kommunens startbesked är två olika saker, och du kan behöva båda. Boverket beskriver reglerna i PBL kunskapsbanken om anmälan men hänvisar till kommunen för blanketter och frågor.
Vad händer om du renoverar utan tillstånd?
Då kan nyttjanderätten förverkas, alltså din rätt att bo kvar (7 kap. 18 § punkt 9). Men du får inte sägas upp om du efter en tillsägelse så snart som möjligt rättar till det, eller om du så snart som möjligt söker tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad (7 kap. 20 §).
Föreningen har också en tidsgräns. Den måste säga till dig att vidta rättelse inom två månader från att den fick reda på åtgärden. Annars kan du inte skiljas från lägenheten på den grunden (7 kap. 21 §). Rättar du dig innan föreningen har sagt upp dig får du inte heller skiljas från lägenheten. Sägs du ändå upp får du bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader, om inte domstolen bestämmer att du ska flytta tidigare (7 kap. 24 §). Hela kedjan beskriver vi i guiden om förverkande av bostadsrätt.
Äventyrar åtgärden någons säkerhet, eller finns det risk för omfattande skador på någon annans egendom, får föreningen dessutom åtgärda bristen på din bekostnad om du inte själv gör det så snart som möjligt efter en uppmaning (7 kap. 12 a §).
Exempel: badrummet som byggdes om utan tillstånd
Johan renoverar sitt badrum i september 2026 och drar om avloppsrören för att flytta duschen. Han har inte frågat styrelsen. Den 5 oktober 2026 får styrelsen veta vad han har gjort.
- Föreningen måste säga till Johan att vidta rättelse senast den 5 december 2026, två månader efter att den fick veta. Annars kan han inte skiljas från lägenheten på den grunden (7 kap. 21 §).
- Styrelsen skickar en tillsägelse den 12 oktober 2026. Johan ansöker direkt hos hyresnämnden om tillstånd i efterhand. Får han ansökan beviljad får han inte sägas upp (7 kap. 20 §).
- Hade Johan i stället struntat i tillsägelsen och sagts upp den 15 november 2026 hade han fått bo kvar till månadsskiftet mellan februari och mars 2027, om inte domstolen bestämt att han skulle flytta tidigare (7 kap. 24 §).
Exemplet är påhittat, men tiderna följer bostadsrättslagen. Dina stadgar kan ha fler regler om hur renoveringar ska gå till.
Så gör du
- Läs stadgarna och föreningens ordningsregler, och kontrollera om åtgärden finns i listan i 7 kap. 7 §. Är du osäker, fråga styrelsen.
- Ansök skriftligt hos styrelsen innan du bokar hantverkare. Beskriv arbetet, bifoga ritning eller offert och ange tidsplan. Lagen kräver inte skriftlig ansökan, men det är klokt att kunna visa exakt vad du fick tillstånd till.
- Kräver åtgärden anmälan, kontakta kommunens byggnadsnämnd och vänta på startbesked innan arbetet börjar.
- Säger styrelsen nej, be om skälen skriftligt. Du kan sedan begära att hyresnämnden prövar frågan.
- Anlita hantverkare med skriftligt avtal och tydligt pris. Läs mer om vad som gäller när hantverkaren tar mer betalt än offerten.
- Spara tillstånd, villkor, kvitton och intyg. Du behöver dem om något händer och när du säljer.
Vanliga frågor
Behöver jag tillstånd för att måla, tapetsera eller byta golv?
Nej, inte enligt bostadsrättslagen, så länge det inte är en väsentlig förändring av lägenheten och du inte rör ledningar, ventilation eller brandskydd (7 kap. 7 §). Följ ändå föreningens ordningsregler och kontrollera vad stadgarna säger.
Gäller andra regler om lägenheten har kulturhistoriskt värde?
Ja. För en lägenhet med särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd för en åtgärd som påverkar ett sådant värde (7 kap. 7 § andra stycket). Det gäller även åtgärder som annars inte hade krävt tillstånd.
Vem ansvarar om min hantverkare orsakar en vattenskada?
Du, gentemot föreningen. Beror en vattenledningsskada på vårdslöshet eller försummelse av någon som utför arbete åt dig i lägenheten svarar du för reparationen (7 kap. 12 §). Om du i sin tur kan kräva hantverkaren beror på ert avtal. Läs mer om vattenskada i bostadsrätt.
Får föreningen åtgärda en farlig renovering på min bekostnad?
Ja, i vissa fall. Om en åtgärd utan tillstånd äventyrar någons säkerhet eller riskerar omfattande skador på någon annans egendom, och du inte avhjälper bristen så snart som möjligt efter en uppmaning, får föreningen göra det på din bekostnad (7 kap. 12 a §).
Vår bedömning
Fråga först. En skriftlig ansökan kostar dig lite tid, medan en renovering utan tillstånd kan kosta dig återställning, skadestånd och i värsta fall bostadsrätten. När du en dag säljer kan både köparen och föreningen vilja se att tillstånd fanns för ett ombyggt kök eller badrum.
Samtidigt är ribban för ett nej hög. Styrelsen får bara vägra om åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Ett nej utan konkreta skäl är värt att låta hyresnämnden pröva. Läs mer om bostadsrätt, eller beskriv din situation och få en gratis bedömning av om ett avslag håller.
Källor
Lagtexten artikeln bygger på
Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
7 § Bostadsrättshavaren får inte utan styrelsens tillstånd utföra en åtgärd i lägenheten som innefattar 1. ingrepp i en bärande konstruktion, 2. installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, 3. installation eller ändring av anordning för ventilation, 4. installation eller ändring av eldstad eller rökkanal, eller annan påverkan på brandskyddet, eller 5. någon annan väsentlig förändring av lägenheten. För en lägenhet som har särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden krävs alltid tillstånd för en åtgärd som innebär att ett sådant värde påverkas. Styrelsen får vägra att ge tillstånd till en åtgärd endast om den är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Ett tillstånd får förenas med villkor. Om bostadsrättshavaren är missnöjd med styrelsens beslut får han eller hon begära att hyresnämnden prövar frågan. Lag (2022:1026).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
9 § När bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Bostadsrättshavaren skall även i övrigt vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 § tredje stycket 2. Om det förekommer sådana störningar i boendet som avses i första stycket första meningen, skall föreningen 1. ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör, och 2. om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. Andra stycket gäller inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning. Om bostadsrättshavaren vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till underrättelse som avses i andra stycket 2. Lag (2004:390).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
12 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra-femte styckena. Detta gäller även mark, om sådan ingår i upplåtelsen. Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom 1. hans eller hennes egen vårdslöshet eller försummelse, eller 2. vårdslöshet eller försummelse av a) någon som hör till hans eller hennes hushåll eller som besöker honom eller henne som gäst, b) någon annan som han eller hon har inrymt i lägenheten, eller c) någon som för hans eller hennes räkning utför arbete i lägenheten. För reparation på grund av brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv är dock denne ansvarig endast om han eller hon brustit i omsorg och tillsyn. Tredje stycket gäller i tillämpliga delar om det finns ohyra i lägenheten. Lag (2003:31).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
12 a § Om bostadsrättshavaren försummar sitt ansvar för lägenhetens skick enligt 12 §, eller utför en åtgärd i strid med 7 §, så att någon annans säkerhet äventyras eller det finns risk för omfattande skador på någon annans egendom och bostadsrättshavaren inte efter uppmaning avhjälper bristen så snart som möjligt, får föreningen avhjälpa bristen på bostadsrättshavarens bekostnad. Lag (2022:1026).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom eller henne att fullgöra sin betalningsskyldighet, 1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand, 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, 4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostadsrättshavaren åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § vid användning av lägenheten eller om den som lägenheten upplåtits till i andra hand vid användning av denna åsidosätter de skyldigheter som en bostadsrättshavare enligt samma paragraf har, 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta, 7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del eller används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket. Lag (2022:1026).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
20 § Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, 3, 5-7 eller 9 om han eller hon efter tillsägelse så snart som möjligt vidtar rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av störningar i boendet enligt 18 § 5 förrän socialnämnden har underrättats enligt 9 § andra stycket 2. Är det fråga om särskilt allvarliga störningar i boendet gäller det som sägs i 18 § 5 även om bostadsrättshavaren inte uppmanats att vidta rättelse. Vid sådana störningar som gäller en bostadslägenhet får bostadsrättshavaren sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden. En kopia av uppsägningen ska dock skickas till socialnämnden. Detta stycke gäller inte om störningarna inträffat när lägenheten varit upplåten i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 §. Lag (2022:1026).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
21 § Är nyttjanderätten förverkad på grund av ett förhållande som avses i 18 § 1-3, 5-7 eller 9 får bostadsrättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är förverkad på grund av sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 § tredje stycket. Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om föreningen inte har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har sagt till bostadsrättshavaren att vidta rättelse. Lag (2022:1026).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
24 § Om bostadsrättshavaren sägs upp till avflyttning av någon orsak som anges i 18 § 1, 4-6 eller 8, är han eller hon skyldig att flytta genast. Sägs bostadsrättshavaren upp av någon orsak som anges i 18 § 2, 3, 7 eller 9, får han eller hon bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om inte rätten ålägger honom eller henne att flytta tidigare. Detsamma gäller om uppsägningen sker av en orsak som anges i 18 § 1 a och bestämmelserna i 23 § tredje stycket är tillämpliga. Vid uppsägning i andra fall av en orsak som anges i 18 § 1 a tillämpas övriga bestämmelser i 23 §. Lag (2022:1026).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
3 § Beslut av hyresnämnden i följande frågor får överklagas till Svea hovrätt: 1. inträde i föreningen enligt 2 kap. 10 §, 2. skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §, 3. fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, 4. tillstånd till en åtgärd i en lägenhet enligt 7 kap. 7 §, 5. installation av laddningspunkt enligt 7 kap. 9 a §, 6. godkännande av stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2, och 7. utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §. Ett överklagande ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Beslut av hyresnämnden i fråga om upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas. Hyresnämnden får dock tillåta att ett sådant beslut överklagas till Svea hovrätt om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av hovrätten. Lag (2026:477).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1722
1 § För en åtgärd som inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (2010:900) krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, om byggnaden har en byggnadsarea som är större än 50,0 kvadratmeter, 2. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas väsentligt, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens brandskydd påverkas väsentligt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i en byggnad, 5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad, eller 6. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk. Förordning (2025:979).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1583
3 § En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på 1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller 2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §. Kravet på startbesked gäller även för en åtgärd med frivilligt lov enligt 9 kap. 52-54 §§, om sökanden har begärt ett startbesked för åtgärden. Lag (2025:974).Läs hela lagen
Läs också
Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.