Hoppa till innehållet

8 min läsning

Hyra ut bostadsrätt i andra hand: reglerna som gäller sedan 1 juli 2026

Du får hyra ut din bostadsrätt i andra hand om styrelsen samtycker. Säger styrelsen nej kan hyresnämnden ge tillstånd om du har skäl för uthyrningen och föreningen saknar befogad anledning att vägra. Sedan den 1 juli 2026 ska tidigare uthyrning bara vägas in om den skett i betydande omfattning, och uthyrning räknas alltid som andrahandsuthyrning om du inte själv använder lägenheten som permanentbostad eller annars i beaktansvärd utsträckning.

Den 1 juli 2026 ändrades bostadsrättslagens regler om andrahandsuthyrning. Möjligheterna att hyra ut utökades och gränsen mot inneboende blev tydligare. Samma dag började en ny privatuthyrningslag gälla för avtalet med hyresgästen. Har du en hyresrätt gäller andra regler, se guiden om att hyra ut i andra hand med hyresrätt.

När behöver du styrelsens samtycke?

När du upplåter lägenheten i andra hand för självständigt brukande, alltså när någon annan ska använda den på egen hand. Då krävs styrelsens samtycke (7 kap. 10 §). Enligt Sveriges Domstolar spelar det ingen roll om du tar ut hyra eller inte.

En inneboende kräver inget samtycke så länge du själv bor i lägenheten. Du får dock inte låta utomstående bo där om det kan medföra men för föreningen eller någon annan medlem (7 kap. 8 §).

SituationBehövs samtycke?Lagrum
Du flyttar ut och någon annan bor i hela lägenhetenJa7 kap. 10 §
Du bor kvar och hyr ut ett rum till en inneboendeNej, om det inte medför men för föreningen eller andra medlemmar7 kap. 8 §
Du bor inte i lägenheten, varken permanent eller i beaktansvärd utsträckning, och hyr ut hela eller en delJa, det räknas alltid som självständigt brukande7 kap. 10 § andra stycket
En kommun eller region har bostadsrätten och lägenheten är avsedd för permanentboendeNej, men styrelsen ska genast underrättas7 kap. 10 a §

Enligt regeringens proposition är ett riktmärke för beaktansvärd utsträckning att du bor i lägenheten 80–100 dagar om året, eller 2–3 dagar i veckan (prop. 2025/26:187). Propositionen påpekar också att det kan vara en andrahandsuthyrning även om du använder lägenheten i beaktansvärd utsträckning, till exempel om någon annan bor där en längre sammanhängande period utan att du ser till lägenheten.

Vad ändrades den 1 juli 2026?

Två saker ändrades i bostadsrättslagen genom lag (2026:776). Hyresnämnden ska numera bara väga in tidigare andrahandsuthyrning om den har skett i betydande omfattning. Och lagen säger nu uttryckligen när en uthyrning alltid räknas som självständigt brukande (7 kap. 10 och 11 §§).

I propositionen konstaterar regeringen att de flesta föreningar har beviljat andrahandsuthyrning under ett år, men att fortsatt uthyrning därefter ofta har nekats med motiveringen att lägenheten redan varit uthyrd, trots att skälen fanns kvar. Nu ska den tid lägenheten tidigare har varit uthyrd inte ensam leda till avslag. Du måste fortfarande ha skäl för uthyrningen och ett rimligt behov av att behålla lägenheten, enligt civilutskottets betänkande 2025/26:CU31.

Den nya regeln om självständigt brukande gäller inte upplåtelser som gjordes före den 1 juli 2026.

När ger hyresnämnden tillstånd?

När du har skäl för uthyrningen och föreningen inte har någon befogad anledning att säga nej. Tillståndet ska begränsas till viss tid och kan förenas med villkor. Tidigare uthyrning ska bara vägas in om den skett i betydande omfattning (7 kap. 11 §).

"Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke." Bostadsrättslagen 7 kap. 11 § (lagtexten hos lagen.nu)

Sveriges Domstolar nämner som exempel på skäl arbete eller studier på annan ort, att provbo som sambo, uthyrning till en närstående och att du har köpt lägenheten för att bo i vid en förestående pensionering. Är lägenheten svårsåld får du normalt hyra ut i högst ett år. Föreningen kan ha befogad anledning att säga nej om andrahandshyresgästen inte är skötsam (domstol.se om andrahandsuthyrning). Sidan uppdaterades senast 2023, före lagändringarna.

Hyresnämndens beslut får som huvudregel inte överklagas (11 kap. 3 §). Därför lönar det sig att göra ansökan ordentligt från början.

Vad får föreningen ta betalt?

Föreningen får ta ut en avgift för andrahandsuthyrning bara om det står i stadgarna. Avgiften får för en lägenhet vara högst tio procent av prisbasbeloppet per år. Hyr du ut en del av året räknas taket efter antalet kalendermånader (7 kap. 14 §).

Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kr, enligt SCB. Avgiften får alltså vara högst 5 920 kr för ett helt år 2026, eller cirka 493 kr per månad. Har du en inneboende och bor kvar själv får föreningen inte ta ut någon avgift, enligt Sveriges Domstolar.

Betala avgiften i tid. Dröjer du mer än en vecka efter förfallodagen kan det vara en grund för förverkande, precis som en sen årsavgift (7 kap. 18 §).

Vad händer om du hyr ut utan lov?

Då kan nyttjanderätten förverkas (7 kap. 18 § punkt 2). Men föreningen måste inom två månader från att den fick veta säga till dig att vidta rättelse. Du får inte sägas upp om du rättar dig så snart som möjligt, eller om du så snart som möjligt söker tillstånd hos hyresnämnden och får det beviljat (7 kap. 20 och 21 §§).

Sägs du ändå upp på den grunden får du bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader, om inte domstolen bestämmer att du ska flytta tidigare (7 kap. 24 §). Hela förloppet beskriver vi i guiden om förverkande av bostadsrätt.

Tänk också på att du ansvarar för din hyresgäst. Stör hyresgästen grannarna kan det leda till förverkande av din bostadsrätt (7 kap. 18 § punkt 5). Läs mer i guiden om störande grannar.

Vilka regler gäller mellan dig och hyresgästen?

Hyr du ut som privatperson gäller privatuthyrningslagen (2026:772) för avtal som ingås från den 1 juli 2026. Ni kommer överens om hyran, men hyresgästen kan få den ändrad av hyresnämnden om den är väsentligt högre än vad som i allmänhet tas ut för liknande lägenheter som hyrs ut enligt samma lag (2 kap. 1 och 5 §§).

  • Lagen gäller inte om du regelmässigt hyr ut fler än två lägenheter som inte är en del av din egen bostad (1 kap. 3 §).
  • Ett avtal på bestämd tid upphör när hyrestiden är slut. Hyresgästen får alltid säga upp det till ett månadsskifte tidigast tre månader efter uppsägningen (6 kap. 1 §).
  • Avtal som ingicks enligt den gamla lagen om uthyrning av egen bostad fortsätter att följa den lagen.

Exempel: ett år i Umeå

Lina har en bostadsrätt i Göteborg. Hon ska arbeta i Umeå från den 1 november 2026 till den 31 oktober 2027. Hon hyrde ut lägenheten i sex månader 2024, när hon studerade på annan ort.

  • Den 1 oktober 2026 ansöker hon skriftligt hos styrelsen. Styrelsen säger nej den 15 oktober med motiveringen att hon redan har hyrt ut.
  • Lina ansöker hos hyresnämnden och bifogar styrelsens beslut. Hon har skäl, arbete på annan ort. Den tidigare uthyrningen ska bara vägas in om den skett i betydande omfattning (7 kap. 11 §). Hon väntar med uthyrningen tills hon har fått tillstånd.
  • Stadgarna tillåter en avgift. För november och december 2026 får den vara högst cirka 987 kr, alltså två tolftedelar av 5 920 kr. För månaderna 2027 räknas taket på 2027 års prisbasbelopp (7 kap. 14 §).

Exemplet är påhittat, men reglerna följer bostadsrättslagen. Om sex månaders tidigare uthyrning är betydande omfattning avgör hyresnämnden i det enskilda fallet.

Så gör du

  1. Läs stadgarna. Kontrollera om föreningen tar ut en avgift och om det finns regler för hur du ansöker.
  2. Ansök skriftligt hos styrelsen i god tid. Ange skälet, tiden och vem som ska hyra. Lagen kräver inte skriftlig ansökan, men det är klokt.
  3. Hyr inte ut innan du har samtycke eller tillstånd. Skriver du avtal med hyresgästen innan dess, skriv in att avtalet bara gäller om du får tillstånd.
  4. Säger styrelsen nej, ansök hos hyresnämnden. Ange tiden, skälet och hyresgästens namn och adress, och bifoga styrelsens beslut. Hur det går till beskriver Sveriges Domstolar på sidan ansök om att hyra ut bostadsrätt i andra hand.
  5. Skriv ett avtal på bestämd tid som slutar när samtycket eller tillståndet slutar gälla.
  6. Betala andrahandsavgiften i tid.

Vanliga frågor

Kan jag överklaga hyresnämndens beslut?

Som huvudregel nej. Hyresnämndens beslut om andrahandsuthyrning av en bostadsrätt får inte överklagas. Nämnden kan tillåta ett överklagande till Svea hovrätt om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att hovrätten prövar frågan (11 kap. 3 §).

Gäller de nya reglerna om jag redan hyr ut?

Delvis. Den nya regeln om när uthyrning alltid räknas som självständigt brukande gäller inte upplåtelser som skedde före den 1 juli 2026. Söker du nytt tillstånd efter den 1 juli 2026 ska tidigare uthyrning bara vägas in om den skett i betydande omfattning.

Hur länge får jag hyra ut?

Lagen anger ingen längsta tid. Ett tillstånd från hyresnämnden ska begränsas till viss tid (7 kap. 11 §), och även styrelsens samtycke kan vara tidsbegränsat. Läs vad som står i beslutet. Vill du fortsätta hyra ut efteråt behöver du ett nytt samtycke eller tillstånd.

Behöver jag samtycke om jag lånar ut lägenheten gratis?

Ja. Det avgörande är om någon annan använder lägenheten självständigt, inte om du tar betalt. Enligt Sveriges Domstolar saknar det betydelse om du tar ut hyra (7 kap. 10 §).

Vår bedömning

Reglerna har blivit mer generösa, men grunden är densamma: du behöver ett skäl och ett rimligt behov av att behålla lägenheten. Enligt propositionen finns det inte utrymme att behålla lägenheten bara för att tjäna pengar på den. Säger styrelsen nej enbart för att du redan har hyrt ut, är det i dag värt att låta hyresnämnden pröva saken.

Det dyraste misstaget är att hyra ut först och fråga sedan. Då riskerar du bostadsrätten för något som hade kunnat lösas med en ansökan. Läs mer om bostadsrätt, eller beskriv din situation och få en gratis bedömning av dina möjligheter att få tillstånd.

Källor

Lagtexten artikeln bygger på

Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.

Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 8 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
8 § Bostadsrättshavaren får inte inrymma utomstående personer i lägenheten, om det kan medföra men för föreningen eller någon annan medlem i föreningen.
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 10 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
10 § En bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 § andra stycket. En upplåtelse av lägenheten eller en del av den ska alltid anses vara för självständigt brukande om det är fråga om en bostadslägenhet som bostadsrättshavaren inte använder som permanentbostad eller annars i beaktansvärd utsträckning. Lag (2026:776).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 10 a §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
10 a § Samtycke enligt 10 § behövs inte 1. om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. av en juridisk person som hade panträtt i bostadsrätten och som inte har antagits till medlem i föreningen, eller 2. om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller en region. Styrelsen ska genast underrättas om en upplåtelse enligt första stycket. Lag (2026:776).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 11 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får bostadsrättshavaren ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd ska lämnas, om bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad an- ledning att vägra samtycke. Vid bedömningen av om tillstånd ska lämnas ska tidigare upplåtelser i andra hand beaktas endast om de skett i betydande omfattning. Tillståndet ska begränsas till viss tid. I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid. Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor. Lag (2026:776).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 14 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
14 § [Gällande lydelse. Ny lydelse från den dag som regeringen bestämmer] Varje medlem ska betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av en insats när bostadsrätt upplåts till honom eller henne. Föreningen har dessutom rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse. Om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av medlemmens lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk ström kan påföras medlemmen efter individuell mätning, ska beräkningen av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen. En beslutad insats kan ändras enligt 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av denna lag eller någon annan författning. Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635). Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om en lägenhet upplåts under en del av ett år, beräknas den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägenheten är upplåten. Lag (2014:336).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 18 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning, 1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom eller henne att fullgöra sin betalningsskyldighet, 1 a. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift eller avgift för andrahandsupplåtelse mer än en vecka efter förfallodagen när det gäller en bostadslägenhet eller mer än två vardagar efter förfallodagen när det gäller en lokal, 2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand, 3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §, 4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset, 5. om lägenheten vanvårdas på något annat sätt eller om bostadsrättshavaren åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § vid användning av lägenheten eller om den som lägenheten upplåtits till i andra hand vid användning av denna åsidosätter de skyldigheter som en bostadsrättshavare enligt samma paragraf har, 6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 § och han eller hon inte kan visa en giltig ursäkt för detta, 7. om bostadsrättshavaren inte fullgör en skyldighet som går utöver det han eller hon ska göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, 8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del eller används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, eller 9. om bostadsrättshavaren utan behövligt tillstånd utför en åtgärd som anges i 7 § första eller andra stycket. Lag (2022:1026).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 20 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
20 § Bostadsrättshavaren får inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, 3, 5-7 eller 9 om han eller hon efter tillsägelse så snart som möjligt vidtar rättelse. Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad. Bostadsrättshavaren får inte, om det är fråga om en bostadslägenhet, sägas upp på grund av störningar i boendet enligt 18 § 5 förrän socialnämnden har underrättats enligt 9 § andra stycket 2. Är det fråga om särskilt allvarliga störningar i boendet gäller det som sägs i 18 § 5 även om bostadsrättshavaren inte uppmanats att vidta rättelse. Vid sådana störningar som gäller en bostadslägenhet får bostadsrättshavaren sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden. En kopia av uppsägningen ska dock skickas till socialnämnden. Detta stycke gäller inte om störningarna inträffat när lägenheten varit upplåten i andra hand på det sätt som anges i 10 eller 11 §. Lag (2022:1026).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 21 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
21 § Är nyttjanderätten förverkad på grund av ett förhållande som avses i 18 § 1-3, 5-7 eller 9 får bostadsrättshavaren ändå inte skiljas från lägenheten på en sådan grund om han eller hon vidtar rättelse innan föreningen har sagt upp honom eller henne till avflyttning. Detta gäller dock inte om nyttjanderätten är förverkad på grund av sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 9 § tredje stycket. Bostadsrättshavaren får inte heller skiljas från lägenheten om föreningen inte har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 4 eller 7. Detsamma gäller om föreningen inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda på ett förhållande som avses i 18 § 2 eller 9 har sagt till bostadsrättshavaren att vidta rättelse. Lag (2022:1026).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap. 24 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
24 § Om bostadsrättshavaren sägs upp till avflyttning av någon orsak som anges i 18 § 1, 4-6 eller 8, är han eller hon skyldig att flytta genast. Sägs bostadsrättshavaren upp av någon orsak som anges i 18 § 2, 3, 7 eller 9, får han eller hon bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om inte rätten ålägger honom eller henne att flytta tidigare. Detsamma gäller om uppsägningen sker av en orsak som anges i 18 § 1 a och bestämmelserna i 23 § tredje stycket är tillämpliga. Vid uppsägning i andra fall av en orsak som anges i 18 § 1 a tillämpas övriga bestämmelser i 23 §. Lag (2022:1026).
Läs hela lagen
Bostadsrättslag (1991:614) 11 kap. 3 §
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:847
3 § Beslut av hyresnämnden i följande frågor får överklagas till Svea hovrätt: 1. inträde i föreningen enligt 2 kap. 10 §, 2. skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §, 3. fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, 4. tillstånd till en åtgärd i en lägenhet enligt 7 kap. 7 §, 5. installation av laddningspunkt enligt 7 kap. 9 a §, 6. godkännande av stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1, 1 a eller 2, och 7. utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §. Ett överklagande ska ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades. Beslut av hyresnämnden i fråga om upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas. Hyresnämnden får dock tillåta att ett sådant beslut överklagas till Svea hovrätt om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av hovrätten. Lag (2026:477).
Läs hela lagen
Privatuthyrningslag (2026:772) 1 kap. 3 §
Gällande lydelse
3 § Lagen gäller inte om 1. hyresvärden regelmässigt hyr ut fler än två lägenheter som inte utgör del av hyresvärdens bostad, 2. hyresvärden innehar lägenheten med hyresrätt, eller 3. upplåtelsen avser fritidsändamål. Om ett hyresavtal är undantaget från lagens tillämpningsområde enligt första stycket 1 eller 2, gäller det även om de förhållanden som anges där ändras.
Läs hela lagen
Privatuthyrningslag (2026:772) 2 kap. 1 §
Gällande lydelse
1 § När ett hyresavtal ingås för en lägenhet ska hyresvärden och hyresgästen komma överens om hyrans storlek. Hyran ska vara bestämd till beloppet. Parterna får, trots att hyran ska vara bestämd till beloppet, avtala om att ersättning för nyttigheter såsom kostnader för lägenhetens uppvärmning, nedkylning, förseende med varmvatten eller el eller avgifter för vatten och avlopp ska betalas med ett belopp som motsvarar kostnaden för förbrukningen. Om parterna inte har kommit överens om hyrans storlek eller överenskommelsen strider mot första eller andra stycket, ska hyran betalas med ett skäligt belopp. Vid bedömningen ska parternas avsikter och övriga förhållanden när avtalet ingicks särskilt beaktas.
Läs hela lagen
Privatuthyrningslag (2026:772) 2 kap. 5 §
Gällande lydelse
5 § Om hyresgästen vill att hyran ska ändras på annat sätt än som avses i 4 §, får han eller hon ansöka hos hyresnämnden om ändring av hyran. Om hyran för lägenheten är väsentligt högre än den hyra som i allmänhet tas ut när liknande eller i motsvarande omfattning efterfrågade lägenheter hyrs ut enligt denna lag, ska hyresnämnden fastställa den till ett belopp som är skäligt vid en jämförelse med i första hand hyran för sådana lägenheter.
Läs hela lagen
Privatuthyrningslag (2026:772) 6 kap. 1 §
Gällande lydelse
1 § Ett hyresavtal som gäller för bestämd tid upphör att gälla vid hyrestidens slut. Hyresgästen får alltid säga upp avtalet att upphöra att gälla vid ett månadsskifte som inträffar tidigast tre månader från uppsägningen.
Läs hela lagen

Läs också

Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.