6 min läsning
Inbördes testamente: när ni behöver det och hur det skrivs
Ett inbördes testamente är ett testamente där två personer, oftast makar eller sambor, testamenterar till varandra i samma handling. Gifta med bara gemensamma barn ärver redan varandra enligt lag, så där ändrar det sällan mycket. Störst skillnad gör det för sambor, som inte ärver varandra alls utan testamente, och för makar med särkullbarn, som annars får ut hela sitt arv direkt. Det ska vara skriftligt och undertecknat inför två vittnen.
Ett inbördes testamente är inte en egen sorts testamente i lagen. Det är två personers testamenten i samma handling, där de oftast testamenterar till varandra och bestämmer vad som ska hända när båda är borta. Samma regler gäller som för andra testamenten, och samma effekt får ni med två separata testamenten med motsvarande innehåll.
Behöver gifta ett inbördes testamente?
Det beror på om ni har barn och om alla barn är gemensamma. Lagen ger redan den efterlevande maken mycket, så testamentet ändrar mest i familjer där inte alla barn är gemensamma.
| Er situation | Utan testamente | Vad ett inbördes testamente kan ändra |
|---|---|---|
| Gifta, bara gemensamma barn | Den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt. Barnen ärver när båda föräldrarna har dött (3 kap. 1 och 2 §§). | Lite. Ni kan till exempel bestämma att arvet ska vara barnens enskilda egendom. |
| Gifta, med särkullbarn | Särkullbarnet får ut sin del av arvet direkt när föräldern dör (3 kap. 1 §). | Särkullbarnet kan begränsas till laglotten, så att den efterlevande får behålla mer. |
| Gifta, inga barn | Den efterlevande ärver allt. När hen dör går hälften till den först avlidnes föräldrar eller syskon (3 kap. 2 §). | Ni kan bestämma vem som ska ärva efter er båda. |
| Sambor | Ni ärver inte varandra alls. | Den efterlevande kan ärva, med de begränsningar som barnens laglott sätter. |
Fri förfoganderätt betyder att den efterlevande äger och får använda egendomen, men inte testamentera bort den del som ska gå vidare till den först avlidnes arvingar (3 kap. 2 §).
Vad händer med särkullbarn?
Ett särkullbarn, det vill säga ett barn som bara den avlidne var förälder till, får sitt arv direkt. Det kan tvinga den efterlevande att sälja bostaden. Särkullbarnet kan välja att avstå och i stället ärva när den efterlevande dör (3 kap. 9 §), men det är barnets val.
Med ett testamente kan arvet till särkullbarnet minskas till laglotten:
"Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott." Ärvdabalken 7 kap. 1 § (lagtexten hos Riksdagen)
Laglotten går inte att testamentera bort. Barnet måste dock själv begära jämkning av testamentet inom sex månader från att det fick del av testamentet, annars förlorar barnet rätten till laglotten (7 kap. 3 §). Mer om det finns i guiden om laglott.
Den efterlevande maken har dessutom alltid rätt att få ut egendom så att hen tillsammans med det hen fick vid bodelningen har fyra prisbasbelopp, så långt kvarlåtenskapen räcker. Ett testamente kan inte ändra det (3 kap. 1 § andra stycket).
Varför behöver sambor ett testamente?
Sambor ärver inte varandra. Utan testamente går den avlidnes egendom till barnen, eller om det inte finns barn till föräldrar eller syskon. Ett inbördes testamente är därför det viktigaste dokumentet för sambor som vill skydda varandra. Har ni barn begränsas det av barnens laglott. Läs mer i guiden om testamente för sambor.
Hur skriver man ett inbördes testamente?
Med samma formkrav som för alla testamenten: skriftligt, och var och en skriver under i två vittnens samtidiga närvaro. Vittnena ska veta att det är ett testamente, men behöver inte veta vad det står i det (10 kap. 1 §). Er make, sambo, era barn, föräldrar och syskon får inte vara vittnen, och ingen får bevittna ett förordnande till sig själv eller sin familj (10 kap. 4 §).
Det här bör framgå av testamentet:
- Vem som ärver vem, och om den efterlevande ska ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt.
- Vad som ska hända när ni båda är borta, och hur egendomen då ska delas.
- Om arvet ska vara mottagarnas enskilda egendom, så att det inte delas vid en skilsmässa.
- Vad som ska gälla om ni skiljer er eller separerar.
Valet mellan fri förfoganderätt och full äganderätt påverkar vem som ärver efter er båda. Formulera det tydligt, och be om hjälp om ni är osäkra. Mer om formkraven finns i guiden om att skriva testamente.
Exempel: huset och särkullbarnet
Maria och Johan är gifta och äger ett hus värt 4 000 000 kr utan lån, som giftorättsgods. De har en gemensam son, Leo. Maria har också en dotter, Elin, från ett tidigare förhållande. Maria dör.
- Vid bodelningen får Johan och Marias dödsbo hälften var, 2 000 000 kr.
- Marias arvingar är Elin och Leo, med 1 000 000 kr var. Leos del går till Johan med fri förfoganderätt, och Leo ärver den när Johan dör.
- Utan testamente har Elin rätt att få ut 1 000 000 kr direkt. Johan kan behöva sälja huset.
- Med ett testamente där Maria testamenterar så mycket som möjligt till Johan kan Elin bara kräva sin laglott, 500 000 kr, och hon måste begära den inom sex månader.
Exemplet är påhittat och förenklat. Har Elin inte begärt jämkning inom sex månader gäller testamentet fullt ut.
Så gör du
- Skriv ner er familjesituation: om ni är gifta eller sambor, vilka barn som finns och om något är enskild egendom.
- Bestäm vad den efterlevande ska få, och med vilken rätt.
- Bestäm vad som ska hända med egendomen när ni båda är borta.
- Skriv testamentet och skriv under inför två vittnen som är närvarande samtidigt och som inte är nära släkt med er (10 kap. 1 och 4 §§).
- Förvara originalet säkert, och berätta för någon ni litar på var det finns.
- Se över testamentet när familjen förändras, till exempel vid ett nytt barn eller en separation.
Vanliga frågor
Behöver vi ett inbördes testamente om vi bara har gemensamma barn?
Oftast inte för att skydda varandra. Den efterlevande maken ärver redan allt med fri förfoganderätt, och barnen ärver när båda föräldrarna har dött (3 kap. 1 och 2 §§). Ett testamente kan ändå behövas för att bestämma något mer, till exempel att arvet ska vara barnens enskilda egendom.
Kan ett inbördes testamente ta bort barnens laglott?
Nej. Laglotten, hälften av arvslotten, kan inte testamenteras bort (7 kap. 1 §). Ett barn som vill ha sin laglott måste dock begära jämkning inom sex månader från att det fick del av testamentet (7 kap. 3 §).
Kan arvingarna angripa testamentet?
Ja. En arvinge som menar att testamentet är ogiltigt, till exempel för att formkraven inte följts, ska väcka klandertalan inom sex månader från att hen fick del av testamentet (14 kap. 5 §). Det är skälet till att vittnena och underskrifterna måste stämma.
Måste vi skriva ett gemensamt dokument?
Nej. Två separata testamenten med motsvarande innehåll får samma verkan som ett gemensamt. Det viktiga är att vart och ett uppfyller formkraven och bevittnas korrekt.
Vår bedömning
Det vanligaste misstaget är att tro att gifta par alltid behöver ett inbördes testamente, medan sambor och familjer med särkullbarn, som verkligen behöver det, låter bli. Gå igenom tabellen ovan och se vilken rad ni hör till.
Lexbud skriver testamente för en person i taget, efter dina svar och med en underskriftssida och vittnesmening klar att skriva ut. Vill ni testamentera till varandra skriver ni ett var, med motsvarande innehåll. Mer om avtal och arv finns under avtalsrätt.
Källor
Lagtexten artikeln bygger på
Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
1 § Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke. Lag (2010:1205).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
2 § Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken. Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar. Har en bröstarvinge redan vid den först avlidna makens död helt eller delvis fått ut sitt arv efter denne, skall bröstarvingens andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, skall arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. Lag (2005:435).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
9 § Om vid den först avlidna makens död någon som är bröstarvinge till denne men inte till den efterlevande maken avstår från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken, har bröstarvingen i stället rätt att ta del i dennes bo enligt bestämmelserna i 2 §. Lag (1987:231).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
1 § Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
3 § För utfående av laglott äger bröstarvinge påkalla jämkning i testamente. Äro flera förordnanden, skall, om ej annat följer av testamentet, legat utgå före förordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss egendom, utgå före annat samt i övrigt nedsättning ske i förhållande till storleken av varje förordnande eller, vad angår förordnande till bröstarvinge, till den del därav som han ej är pliktig avräkna å sin laglott. Vad en bröstarvinge erhåller genom att påkalla jämkning i testamente skall inte omfattas av den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen enligt 3 kap. i andra fall än då jämkningen avser testamentsvillkor som gäller till förmån för den efterlevande maken. Bröstarvinge, som ej inom sex månader efter det han erhöll del av testamentet på sätt i 14 kap. sägs påkallat jämkning genom att giva testamentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot honom, har förlorat sin rätt. Lag (1987:231).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
1 § Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De skola äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator fritt att låta dem veta dess innehåll eller ej.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
4 § Den som är under 15 år eller på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara testamentsvittne. Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne. Ingen får bevittna ett förordnande till honom eller henne själv, en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller henne. Den som är framtidsfullmaktshavare, förmyndare, god man eller förvaltare för någon får inte bevittna ett förordnande till denne. Inte heller ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse får bevittna ett förordnande till den juridiska person som han eller hon företräder. Förordnande att vara testamentsexekutor medför dock inte hinder att vara vittne. Om ett testamentsvittne åberopas till bevis i en rättegång, gäller rättegångsbalkens bestämmelser om sådant bevis. Lag (2017:312).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:251
5 § Vill arvinge göra gällande att testamente är ogillt enligt 13 kap., skall han därom väcka klandertalan inom sex månader efter det han erhöll del av testamentet såsom i 4 § är stadgat. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Om påkallande av jämkning i testamente för utfående av laglott stadgas i 7 kap.Läs hela lagen
Läs också
Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.