7 min läsning
Vad är illojalt beteende på arbetsplatsen?
Illojalt beteende är när du som anställd motarbetar din arbetsgivare på ett sätt som bryter mot den lojalitetsplikt som följer av anställningsavtalet. Typexemplet är att bedriva eller förbereda verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren. Illojalitet kan leda till skadestånd, uppsägning eller i grova fall avsked. Ett extrajobb som inte skadar arbetsgivaren får du däremot ha.
Lojalitetsplikten avgör vad du får göra vid sidan av jobbet och hur du ska agera när dina intressen krockar med arbetsgivarens. Den står inte uttryckligen i lagen, men den kan få stora följder: skadestånd, uppsägning eller avsked.
Vad innebär lojalitetsplikten?
Att du inte får motarbeta din arbetsgivare, till exempel genom att konkurrera med den. Plikten står inte i någon enskild paragraf. Den följer av anställningsavtalet och har formats av Arbetsdomstolens avgöranden.
Arbetsdomstolen har beskrivit kärnan så här: "Även utan en uttrycklig avtalsreglering anses en arbetstagare som bedriver verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens i allmänhet på ett allvarligt sätt bryta mot den lojalitetsplikt som följer av anställningsavtalet." Enligt samma dom kan redan planer på eller förberedelser för sådan verksamhet under vissa omständigheter vara ett brott mot lojalitetsplikten (AD 2018 nr 25).
Efter att anställningen har upphört får du i princip konkurrera fritt med din tidigare arbetsgivare, om inte annat har avtalats eller följer av lag (AD 2018 nr 25).
Vad räknas som illojalt?
Typexemplet är konkurrerande verksamhet under anställningen. Men även att använda arbetsgivarens information på fel sätt, eller att ha en bisyssla som skadar arbetsgivaren, kan vara illojalt eller förbjudet.
- Konkurrens under anställningen. Att bedriva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren är i allmänhet ett allvarligt brott mot lojalitetsplikten (AD 2018 nr 25).
- Förbereda konkurrens och värva kunder. I AD 2018 nr 31 planerade anställda på ett assistansföretag en konkurrerande verksamhet och kontaktade brukare för att de skulle byta. Domstolen fann det illojalt och bestämde det ekonomiska skadeståndet till 800 000 kronor.
- Företagshemligheter. Använder eller avslöjar du en företagshemlighet som du har fått del av i anställningen, och insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas, ska du ersätta skadan (lagen om företagshemligheter 7 §). Sker det efter att anställningen har upphört gäller ansvaret bara om det finns synnerliga skäl. Dina egna erfarenheter och färdigheter från arbetet är däremot inte företagshemligheter (2 §).
- Skadliga bisysslor. Är du offentligt anställd får du inte ha en bisyssla som kan rubba förtroendet för din opartiskhet eller skada myndighetens anseende (lagen om offentlig anställning 7 §).
Att slå larm om missförhållanden kan vara skyddat. Rapporterar du om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram, får arbetsgivaren inte vidta repressalier mot dig (lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden 1 kap. 2 § och 3 kap. 1 §). Skyddet har villkor, bland annat att du hade skälig anledning att tro att informationen var sann (4 kap. 1 §).
Får du ha ett extrajobb?
Ja, som huvudregel. Arbetsgivaren får inte förbjuda dig att ha en anställning hos en annan arbetsgivare, om den inte hindrar ditt arbete, konkurrerar på ett sätt som kan orsaka skada eller på annat sätt kan skada verksamheten (6 i §).
"En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare." Lagen om anställningsskydd, 6 i § (lagtexten hos lagen.nu)
Arbetsgivaren får inte heller missgynna dig för att du har en anställning hos en annan arbetsgivare (6 i §). Regeln gäller anställningar. Driver du en egen verksamhet vid sidan av är det lojalitetsplikten och ditt anställningsavtal som sätter gränserna.
Vad kan hända om du anses illojal?
Det beror på hur allvarligt det är. Illojalitet kan vara ett sakligt skäl för uppsägning och i grova fall skäl för avsked. Du kan också bli skyldig att betala skadestånd för den skada arbetsgivaren har lidit.
| Följd | Krav | Källa |
|---|---|---|
| Skadestånd | Arbetsgivaren har lidit ekonomisk skada av lojalitetsbrottet | AD 2018 nr 25, lagen om företagshemligheter 7 § |
| Uppsägning | Sakliga skäl, och det är inte skäligt att i stället omplacera dig | LAS 7 § |
| Avsked | Du har grovt åsidosatt dina åligganden mot arbetsgivaren | LAS 18 § |
Arbetsgivaren får inte grunda en uppsägning eller ett avsked enbart på sådant som den har känt till i mer än två månader innan du underrättades (7 och 18 §§). Underrättelsen ska komma minst två veckor före en uppsägning och minst en vecka före ett avsked (30 §). Skillnaden mellan åtgärderna förklarar vi i guiden avsked eller uppsägning.
Exempel: så räknar du fristerna
Maja har arbetat som säljare i tre år. Vid sidan av jobbet har hon startat en webbutik som säljer samma produkter som arbetsgivaren. Arbetsgivaren får veta det den 10 augusti 2026. Den 5 oktober 2026 får Maja en underrättelse om avsked, och den 13 oktober 2026 avskedas hon.
- Underrättelsen kom inom två månader från att arbetsgivaren fick veta, så tvåmånadersregeln hindrar inte avskedet (18 §).
- Underrättelsen kom åtta dagar före avskedet, så kravet på minst en vecka är uppfyllt (30 §).
- Vill Maja att avskedet förklaras ogiltigt ska hon meddela arbetsgivaren senast den 27 oktober 2026 (40 §).
- Vill hon kräva skadestånd ska hon meddela arbetsgivaren senast den 13 februari 2027 (41 §).
Om avskedet håller är en bedömning i det enskilda fallet. Exemplet är påhittat, men fristerna följer lagen.
Så gör du
- Be om skälen skriftligt. Arbetsgivaren ska uppge dem, skriftligt om du begär det (9 och 19 §§).
- Kontrollera datumen: när fick arbetsgivaren veta, när kom underrättelsen och när kom beskedet (7, 18 och 30 §§).
- Kontakta facket direkt och begär överläggning senast en vecka efter underrättelsen (30 §).
- Vill du angripa beslutet, meddela arbetsgivaren skriftligt inom två veckor (40 §).
- Kräver arbetsgivaren skadestånd av dig, svara inte i sak innan du har pratat med facket eller ett ombud.
- Planerar du en egen verksamhet i samma bransch, läs ditt anställningsavtal och vänta med att kontakta arbetsgivarens kunder tills anställningen har upphört.
Vanliga frågor
Får jag starta eget medan jag är anställd?
Det beror på verksamheten och ditt avtal. Konkurrerar den inte med arbetsgivaren och skadar den inte arbetsgivaren på annat sätt, är det i regel inget lojalitetsbrott. Att bedriva eller förbereda en konkurrerande verksamhet under anställningen kan däremot vara ett allvarligt brott mot lojalitetsplikten (AD 2018 nr 25).
Gäller en konkurrensklausul efter att jag har slutat?
Den kan göra det, men bara i den mån den är skälig. Ett åtagande att inte bedriva viss verksamhet eller ta anställning hos en konkurrent är inte bindande i den mån det sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt (avtalslagen 38 §). Utan klausul får du i princip konkurrera fritt efter anställningen.
Är det illojalt att slå larm om missförhållanden?
Inte om du följer lagens villkor. Arbetsgivaren får inte vidta repressalier mot dig för att du rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram (3 kap. 1 §). Att inför en myndighet avslöja något som skäligen kan misstänkas vara ett brott med fängelse i straffskalan, eller ett annat missförhållande till skydd för allmänintresset, räknas inte som ett obehörigt angrepp på en företagshemlighet (lagen om företagshemligheter 4 §).
Hur lång tid har jag på mig att kräva skadestånd av arbetsgivaren?
Fyra månader. Vill du kräva skadestånd för en felaktig uppsägning eller ett felaktigt avsked ska du meddela arbetsgivaren inom fyra månader (41 §). Vill du att beslutet förklaras ogiltigt är fristen två veckor (40 §). Därefter ska talan väckas inom fyra månader respektive två veckor från att fristen gick ut, eller från att en förhandling avslutades.
Vår bedömning
Lojalitetsplikten är ett av arbetsrättens mer otydliga begrepp, men några saker är tydliga i Arbetsdomstolens domar. Att konkurrera med arbetsgivaren medan du är anställd är ett allvarligt brott, och att förbereda det genom att kontakta arbetsgivarens kunder kan räcka. Efter anställningen är du i princip fri, om du inte har en skälig konkurrensklausul.
Vårt råd: vill du starta eget i samma bransch, säg upp dig först och ta med dig kunskap, inte kundlistor. Är du anklagad, skriv upp datumen, eftersom tvåmånadersregeln och tvåveckorsfristen kan avgöra lika mycket som själva anklagelsen. Kontakta facket och ta hjälp av ett ombud om arbetsgivaren kräver skadestånd. Hur lång uppsägningstid du har ser du i guiden om uppsägningstid enligt LAS. Läs mer om arbetsrätt eller beskriv din situation för en gratis bedömning.
Källor
Lagtexten artikeln bygger på
Gällande lydelse, hämtad från Riksdagens öppna data.
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
6 i § En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare. Första stycket gäller dock inte om den andra anställningen 1. är arbetshindrande, 2. konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada, eller 3. på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet. En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare på grund av att arbetstagaren under anställningen har en anställning hos en annan arbetsgivare. Lag (2022:448).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. En uppsägning är inte grundad på sakliga skäl om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Om arbetsgivaren tidigare har berett arbetstagaren annat arbete hos sig på grund av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, ska arbetsgivaren anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet, om det inte finns särskilda skäl. Vid en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som sägs i 6 b § ska övergången i sig inte utgöra sakliga skäl för att säga upp arbetstagaren. Detta förbud ska dock inte hindra uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan ingår. Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att arbetsgivaren på arbetstagarens begäran eller med arbetstagarens medgivande dröjt med underrättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att åberopa omständigheterna. Lag (2022:835).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
9 § Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
18 § Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet. Arbetsgivaren får dock grunda avskedandet enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller avskedandet eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas. Lag (1993:1496).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
19 § Avskedande skall vara skriftligt. I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
30 § En arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen skall underrätta arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen uppsägning skall den lämnas minst två veckor i förväg. Gäller den avskedande skall den lämnas minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör. Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd som underrättelsen och varslet avser. En förutsättning är dock att överläggning begärs senast en vecka efter det att underrättelsen eller varslet lämnades. Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning eller avskedande förrän överläggningen har avslutats. Lag (1989:963).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
40 § En arbetstagare som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, skall underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått något sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, uppgår dock tidsfristen till en månad och räknas från den dag då anställningen upphörde. Om en arbetstagare gör gällande att ett anställningsavtal har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket och avser att yrka förklaring att avtalet skall gälla tills vidare, skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad efter anställningstidens utgång. Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse gick ut.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2022:836
41 § Den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i denna lag skall underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs eller fordringen förföll till betalning. Har en arbetstagare inte fått något sådant besked om skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, räknas tiden i stället från den dag då anställningen upphörde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 4 § första stycket, räknas tidsfristen från anställningstidens utgång. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 6 f § räknas tidsfristen från den dag då någon anställdes på den lediga anställningen. Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut. Lag (2006:439).Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:1281
2 § Med företagshemlighet avses i denna lag information 1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet, 2. som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget, 3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och 4. vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren. Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte heller är information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande en företagshemlighet.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:1281
4 § Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter. Som ett obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som 1. skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straffskalan, eller 2. kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2025:1281
7 § En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 2026:1576
7 § En arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende.Läs hela lagen
Gällande lydelse, ändrad t.o.m. SFS 1994:1513
38 § Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Lag (1976:185).Läs hela lagen
Gällande lydelse
2 § Lagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Lagen gäller även vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller en underlåtenhet som 1. strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, 2. strider mot lag eller andra föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv, eller 3. motverkar målet eller syftet med bestämmelserna i en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för samma direktiv.Läs hela lagen
Gällande lydelse
1 § En verksamhetsutövare får inte 1. hindra eller försöka hindra rapportering, eller 2. på grund av rapportering vidta repressalier mot a) en rapporterande person, b) någon hos verksamhetsutövaren som bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom en förtroendevald eller ett skyddsombud, c) någon hos verksamhetsutövaren som har koppling till den rapporterande personen, såsom en anhörig eller kollega, eller d) en juridisk person som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till.Läs hela lagen
Gällande lydelse
1 § Skyddet enligt 2 och 3 kap. gäller under förutsättning att 1. missförhållandena förekommer i sådan verksamhet som anges i 2 §, 2. den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann enligt 3 §, och 3. rapporteringen sker internt, externt eller genom offentliggörande enligt 4-9 §§.Läs hela lagen
Läs också
Guiden ger allmän juridisk information och ersätter inte en bedömning av just ditt ärende. Texten är skriven med hjälp av AI, och lagrummen i källförteckningen slås upp i gällande lagtext. Lexbud är inte en advokatbyrå.