Illojalt beteende handlar om en anställds skyldighet att agera lojalt gentemot sin arbetsgivare. Det är en central del av anställningsförhållandet, där arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter regleras av både lagar och praxis. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska prioritera arbetsgivarens intressen framför sina egna och undvika handlingar som kan skada arbetsgivaren.

Lojalitetsplikt – en grundläggande skyldighet

Enligt svensk arbetsrätt har alla anställda en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare. Ju högre befattning och större ansvar en arbetstagare har, desto strängare krav ställs på deras lojalitet. Till exempel förväntas en chefsperson agera med större omsorg om arbetsgivarens intressen än vad som förväntas av en person på en lägre position.

Lojalitetsplikten innebär att en anställd ska undvika beteenden som kan skada arbetsgivaren, både under och utanför arbetstid. Det kan handla om allt från att inte tala illa om arbetsgivaren till att inte bedriva konkurrerande verksamhet. I vissa fall kan även passivitet – som att inte agera när arbetsgivarens intressen är hotade – betraktas som illojalt.

Exempel på illojalt beteende

Några konkreta exempel på illojalt beteende inkluderar:

• Konkurrerande verksamhet: En anställd som startar eller engagerar sig i en verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren bryter mot lojalitetsplikten. Detta gäller även om verksamheten bedrivs utanför arbetstid.

• Negativ kritik av arbetsgivaren: Att tala illa om eller kritisera arbetsgivaren offentligt, exempelvis på sociala medier eller i samtal med kunder, kan skada arbetsgivarens anseende och betraktas som illojalt.

• Skadligt agerande: Handlingar som direkt skadar arbetsgivarens verksamhet, exempelvis att sprida känslig företagsinformation till konkurrenter, är allvarliga former av illojalt beteende.

Konsekvenser av illojalt beteende

Illojalt beteende kan få allvarliga konsekvenser för en anställd. Beroende på handlingens allvar kan det leda till:

• Varning: Vid mindre allvarliga överträdelser kan arbetsgivaren utfärda en skriftlig eller muntlig varning.

• Uppsägning: Vid grövre överträdelser kan arbetsgivaren säga upp anställningen. För att detta ska ske krävs att beteendet är tillräckligt allvarligt för att skada förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

• Avskedande: Om beteendet anses vara särskilt grovt, som exempelvis stöld eller allvarlig illojalitet, kan arbetsgivaren ha rätt att avskeda arbetstagaren med omedelbar verkan.

Illojalitet och sociala medier

I dagens digitala samhälle har sociala medier blivit en vanlig arena för illojalt beteende. En anställd som exempelvis skriver negativa inlägg om sin arbetsgivare på sociala plattformar kan skada företagets anseende. Även om yttrandefrihet är en grundläggande rättighet, finns det gränser för vad en anställd kan uttrycka offentligt utan att bryta mot lojalitetsplikten.

Arbetsgivarens ansvar

Det är viktigt att arbetsgivaren tydligt informerar sina anställda om vad som förväntas av dem när det gäller lojalitet. Genom interna policyer, anställningsavtal och regelbundna samtal kan arbetsgivaren skapa en förståelse för lojalitetsplikten och de konsekvenser som kan uppstå vid brott mot denna.

Sammanfattning

Illojalt beteende är ett brott mot den lojalitetsplikt som en anställd har gentemot sin arbetsgivare. Det omfattar handlingar som att bedriva konkurrerande verksamhet, tala illa om arbetsgivaren eller på annat sätt skada arbetsgivarens intressen. Konsekvenserna av illojalt beteende kan vara allvarliga och leda till allt från varningar till uppsägning eller avskedande.

Lexbud finns här för att hjälpa arbetsgivare och arbetstagare med frågor kring lojalitetsplikt och illojalt beteende. Vi erbjuder juridisk rådgivning till en bråkdel av kostnaden och står vid din sida i både förebyggande och rättsliga processer. Kontakta oss för att få vägledning i ditt specifika ärende.